Utbrändhet är vår tids nya folksjukdom och överallt i media nås man av budskap om människor som sliter ut sig och går in i väggen. I en artikel i tidningen Accent lyfts denna problematik upp i anslutning till ideellt engagemang, som ibland innebär mycket stora, personliga påfrestningar.
Vad händer när engagemanget försvunnit, när du som enskild volontär inte längre förmår förklara varför du gör saker och när det som är kvar bara känns som ett tvång? Frågan varför är essentiell enligt författaren Per Grankvist, som menar att det är när man inte längre vet varför man engagerar sig som utbrändheten kan vara nära. Själva nyckeln till engagemanget är att man får en inre tillfredsställelse, och när den är hotad bör man se det som en varningsklocka. Allt engagemang fortlever i grunden för att du som engagerar dig får något tillbaka, menar Grankvist. Annars är risken stor att du kommer att tröttna eller slita ut dig.
Även forskaren Johan von Essen menar att frågan varför är av stor vikt, och att anledningarna kan variera mycket mellan olika människor. Enligt Johan finns det ett värde i att fundera djupare kring sitt engagemang och relaterar till ordets egentliga betydelse, som kommer från franskans en gage som betyder att pantsätta. Något som i överförd betydelse innebär att man får ut något av sitt engagemang om man håller det kvar. Läs mer här.
Tips för hur du behåller gnistan i ditt engagemang
1. Fråga dig själv varför du är engagerad. Bidrar de uppgifter du gör till att uppnå skälen till, och målet med, att du engagerar dig? Om inte, kanske du bör göra något annat.
2. Jobbar du tillsammans med människor som vill samma sak som du? Om inte, kanske du behöver ändra något. Det är svårt att förändra världen ensam.
3. Utbrändhet börjar inte med stress utan med att man förlorar sin känsla av engagemang och det moraliska syftet med det man gör. Om du inte längre vet varför du engagerar dig kanske du behöver ta en paus.
4. Se till att du får feedback och uppskattning för din insats. Bidra själv till att skapa en sådan kultur. Vi människor behöver feedback och uppskattning för att orka jobba vidare, även med sådant som vi brinner för.
Källa: Accent; Per Grankvist, Johan von Essen samt rapporten Varför slocknar elden av Johan Hvenmark