Barn och unga bör garanteras rätten till skolgång. Detta skriver Rädda barnen, Sveriges Stadsmissioner och Göteborg Räddningsmission i en debattartikel i Dagens Samhälle.
En av de viktigaste strategierna för att ge en långsiktig utveckling och stöd till utsatta EU-migranter är att ge utsatta barn och unga rätten att gå i skolan. Att ta sig in i det svenska samhället för den som saknar kunskap, medel och kontakter är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, och garanterad skolgång är det enskilt mest effektiva sättet att bryta negativa mönster för utsatta familjer, menar Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen, Marika Markovits, ordförande Sveriges Stadsmissioner, och Emil Mattson, direktor Göteborgs räddningsmission.
I artikeln beskriver författarna den svåra situation som möter de EU-migranter som söker sig till andra länder i hopp om en inkomst och trygghet. Inte minst gäller ovissheten de barn som i utsatthet stannar hemma eller följer med sina föräldrar till Sverige för att bo i skogsbryn, i bilar, och under mycket enkla förhållanden. Båda dessa grupper av barn riskerar att fara mycket illa om inget görs för att säkra deras rättigheter. Författarna lyfter problematiken i ljuset av Valfridssons utredning som enligt författarna riskerar föranleda ett allt striktare förhållningsätt från kommunernas sida. Utredningen, som vållade stor debatt när den släpptes, utmynnade bland annat i slutsatsen att skolgång för minderåriga EU-medborgare som vistas i Sverige är en för vidsträckt tolkning av barnkonventionen. Ett perspektiv som flera civilsamhällesorganisationer vänts sig mot. Var barnet befinner sig eller vilken legal eller ekonomisk status dess föräldrar har är oväsentligt enligt Barnkonventionen, menar Dahlin m.fl.. Barn får inte särbehandlas negativt och vid alla myndighetsbeslut som berör barn skall barnperspektivet vara i centrum.
Mot bakgrund av detta ställer artikelförfattarna nu upp flera krav. Idéburen sektor kan göra mycket, menar man, för att på olika sätt stödja och hjälpa utsatta EU-medborgare, men civilsamhället kan aldrig ta det ansvar som åligger myndighetssverige. Därför kräver Rädda barnen, Sveriges Stadsmissioner och Göteborgs stadsmission:
• Att regering och riksdag säkerställer att minderåriga EU-medborgare i utsatthet får rätt till, och tillgång till, skola, hälso- och sjukvård samt socialt stöd precis som andra barn bosatta i Sverige.
• Att de rättigheter som barn utan papper har också ges till minderåriga EU-medborgare i utsatthet.
• Att socialstyrelsen utvecklar sin vägledning kring EU-medborgare, särskilt vad avser barn och hur deras rättigheter ska säkerställas. Det gäller bland annat hur socialtjänsten ska hantera omhändertagande rörande minderåriga EU-medborgare, tillgång till hälso- och sjukvård, spädbarn och barn som upplever våld.
• Att särskilda ansträngningar görs för att säkerställa barns rätt till sina föräldrar och att föräldrars särskilda ansvar för sina barns utveckling respekteras i syfte att barn och föräldrar ska kunna vara tillsammans.
• Att varje kommun utformar och antar principer för att underlätta för respektive förvaltning att verkställa kommunens ansvar för minderåriga EU-medborgare.
• Att socialtjänsten gör individuella bedömningar av barns behov, oavsett föräldrarnas juridiska status, utifrån principen om icke-diskriminering och alla barns lika värde.
För att läsa artikeln i sin helhet, klicka här. Rädda Barnen, Göteborgs Räddningsmission och Sveriges Stadsmissioner släpper i dagarna även rapporten ”Mellan hopp och förtvivlan”, i vilken man undersökt situationen för de minderåriga EU-medborgare som lever i utsatthet.