Trots löften drabbar regeringens neddragningar i biståndet det svenska civilsamhället

10 februari 2016
Regeringens löften om att civilsamhället inte ska drabbas i årets biståndsbudget infrias inte när anslagen minskar. Det handlar om nedskärningar i både pågående och planerade projekt. En indirekt orsak är avskrivningarna till flyktingmottagandet.

En av organisationerna som den första februari fick ett avtalsförslag från SIDA som bekräftar de 8,5 miljoner i nedskärningar för 2016 som aviserades i december. Då Union to Union är inne på sitt tredje och sista avtalsår i sina program innebär det att avtal med samarbetspartners kan behöva skrivas om. I en artikel i OmVärlden förklarar Kristina Henschen, som är kanslichef på organisationen, att Union to Union nu måste ägna det tredje året – som egentligen ska kännetecknas av ordentlig etablering och uppvisning av resultat – åt att planera om, banta och minska planlagda aktiviteter. Enligt Henschen är det olyckligt att regeringen, som så ofta pratar om civilsamhällets vikt för demokrati och mänskliga rättigheter, bedriver en politik som pekar åt motsatt håll. 

Bakom dessa besparingar står regeringens beslut att öka avskrivningarna i biståndsbudgeten med upp till 30 procent, där motivet har sagts vara att kunna klara kostnaderna för flyktingmottagandet. Detta innebär att biståndet måste minskas. Men samtidigt har regeringen – i sitt regleringsbrev – tidigare meddelat SIDA att myndigheten ska värna om civilsamhällesorganisationer och det humanitära biståndet. Enligt både Jens Orback, generalsekreterare för Palmecentret, och Anneli Rogeman, VD i We Effect, kommer deras respektive organisationer att behöva göra nedskärningar i planerade projekt. – Nu tvingas vi prioritera bort planerade projekt som gäller utbildning för barn i flyktingläger och stöd till kvinnorganisationer, säger Jens Orback. Läs mer här.