Kommunerna ska enligt lag hjälpa våldsutsatta. Många skulle inte klara sitt uppdrag utan kvinnojourerna. Men jourernas ekonomiska förutsättningar är svåra.
SVT rapporterar att trots att kvinnojourerna många gånger är helt nödvändiga för kommunerna, så vill man inte teckna långsiktiga avtal och är ofta sen med att ge besked kring ekonomiska förutsättningar.
Sveriges Kommuner och Landsting säger sig vara medvetna om svårigheterna kring de ekonomiska ramarna och att jourerna inte kan planera långsiktigt, men man säger också att man förstår att kommunerna inte vill teckna längre avtal.
”Det kan vara problematiskt om du utlovat ett bidrag under flera år och ser att verksamheten utvecklas på ett sätt som du av någon anledning inte vill stödja”
ROKS, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ifrågasätter att många kommuner bara vill ha 1:åriga avtal.
”Vi har jourer som har treåriga avtal” säger ROKS ordförande
Se mer om SVTs rapportering om kvinnojourerna här.
FORUM KOMMENTERAR
Resurserna till kvinnojourernas arbete är förstås en viktig fråga och fortfarande, trots flera höjningar av statsbidragen, uppenbarligen inte löst. Arbetets koppling till den kommunala socialtjänsten och det ansvar som kommunerna har enligt bland annat Socialtjänstlagen har förändrats. Ordet ”bör” har i följande mening ändrats till ”skall”; ”Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.”
Frågan är då hur man ska betrakta det arbete som kvinnojourerna utför. Är det formellt en del av socialtjänsten eller är det inte det? Tveklöst är att kommunernas numer har ansvar för att det finns stöd för kvinnor som utsätts för våld. Men det är därmed inte sagt att kommunerna ska organisera kvinnojourer. Hur kommunerna ska ta detta ansvar är alltså inte reglerat i detalj.
Frågan som bör ställas är vilken typ av organisering som ger mest för kvinnorna och barnen det i slutändan handlar om, och därefter vad är bäst för jourerna som idéburna organisationer och vad är bäst för kommunerna som offentliga enheter? Vi på Forum menar att det finns en del argument som talar för att det positiva i ett Idéburet offentligt Partnerskap överväger. Men vi håller på och analyserar detta tillsammans med Sveriges Kvinnojourers och tjejjourers riksförbund. Och frågan är också levande i det samverkansprojekt som Forum driver tillsammans med bland andra Sveriges kommuner och landsting, Kommunalt och ideellt medskapande (KIM).