Idag skriver Forum tillsammans med 8 andra organisationer i Dagens Samhälle om svenska civilsamhällets särart och vikten av att våra EU-parlamentariker värnar utrymmet för våra organisationer och civilsamhället. Nedan finner ni artikeln i sin helhet, samt länk till Dagens Samhälles publicering.
26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet. Vi påverkas alla direkt och indirekt av EU. Villkoren för det svenska civilsamhället och föreningslivet är inget undantag. Det är därför av största vikt att våra EU-parlamentariker förmår stå upp för det svenska civilsamhällets särart och utrymme i EU-parlamentet.
Det svenska civilsamhället är något alldeles extra med 251 000 organisationer. Dryga hälften av den vuxna befolkningen arbetar ideellt, i genomsnitt 15 timmar i månaden, vilket motsvarar 676 miljoner timmar ideellt arbete i Sverige per år. Värdet av det arbetet uppskattas till 131 miljarder kronor, vilket är större än hela detaljhandeln enligt SCB. Lägg till att 190 000 personer är förvärvsarbetande inom civilsamhället.
Tillsammans med våra grannländer ligger Sverige i topp i ett internationellt perspektiv när det gäller ideellt arbete. Vi bidrar varje dag till glädje, meningsfullhet och demokratisk skolning. Vi drivs av att ge människor möjlighet att utvecklas och bidra till samhällsbygget.
Vi ser dessvärre idag ett antal hinder som hotar det svenska föreningslivets särart. När EU-direktiv eller EU-lagstiftning ska implementeras har exempelvis myndigheter i Sverige i flera fall likställt ideella föreningar med företag, vilket leder till att skillnaden mellan ideell föreningsverksamhet och privat näringsverksamhet suddas ut. Mot bakgrund av sådana tendenser är det centralt att svenska EU-parlamentariker prioriterar och förmår arbeta för de direktiv som tydligt underlättar för och stödjer civilsamhällets organisationer.
Just nu är frågan om civilsamhällets roll i välfärden aktuell genom utredningen ”Idéburna aktörer i välfärden”. Där det är viktigt att definitionen harmonierar med andra medlemsländers och arbetet på EU-nivå. Sverige borde stå för både traditionen av stark välfärd och att idéburna organisationer som en aktiv del av samhällsutvecklingen. För detta krävs inte bara rätt implementering av existerande direktiv utan även att Sveriges EU-parlamentariker eftersträvar tolkningar av direktiven som stärker civilsamhällets aktörskap och verkar för att ny EU-lagstiftning bidrar till detta.
Det är även viktigt att civilsamhällets aktörer fortsatt har möjlighet att vara en fri röst i samhällsdebatten. Tyvärr finns tendenser i flera EU-länder att utrymmet för civilsamhället minskar och grundläggande mänskliga rättigheter inskränks. Det är viktigt att de svenska parlamentarikerna värnar det fria och obundna civilsamhällets plats och röst i Europa och står för de mänskliga rättigheterna.
Det svenska och nordiska föreningslivet som bygger på ideellt engagemang har få motsvarigheter i andra europeiska länder. Vi står idag för ett antal utmaningar i försvaret av vår modell på EU-nivå. Målet för Politiken för det civila samhället (prop 2009/10:55) är tydligt: ”villkoren för det civila samhället som en central del i av demokratin ska förbättras”. För detta krävs att ni, som kandiderar till EU-parlamentet, förstår vikten av att undanröja strukturella hinder som försvårar för civilsamhällesorganisationerna att ta aktiv del i samhällsutvecklingen och värnar vårt demokratiska utrymme.
Den gemensamt viktigaste delen för det svenska civilsamhället ur ett EU-perspektiv är tämligen enkel. Vår uppmaning till våra EU-parlamentariker är följande:
1) Gör särskilda konsekvensanalyser för hur olika EU-förslag påverkar civilsamhällets organisationer och säkerställ att vår särart inte inskränks.
2) Stå upp för det demokratiska utrymmet och markera skarpare mot de medlemsländer som på olika sätt begränsar möjligheterna och utrymmet för ett självständigt civilsamhälle och de mänskliga rättigheterna.
Ge civilsamhällets aktörer rätt förutsättningar att fortsätta bygga, stärka och utveckla den svenska demokratin. Alla de resurser som vi investerar i att leda fotbollsträningar, motverka hemlöshet, tillhandahålla välfärd, lära nyanlända svenska språket eller – som under förra sommaren – bistå med akuta räddningsinsatser när skogsbränder härjar är en vital del av vår demokrati.
Björn Eriksson, ordförande, Riksidrottsförbundet
Martin Ärnlöv, generalsekreterare, Röda korset
Göran Pettersson, generalsekreterare, Forum – idéburna organisationer med social inriktning
Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare, Famna
Petter Skogar, förbundsdirektör, KFO
Helen Ottosson Lovén, generalsekreterare, Svenska Kyrkan
Lotta Säfström, ordförande, Sveriges Stadsmissioner
Lise Bergh, ordförande, Rädda Barnen
Per Klingbjer, ordförande, Svenskt Friluftsliv
Här kan du läsa den lite kortare versionen av texten på Dagens samhälle