Att utveckla välfärdslösningar i samverkan och partnerskap mellan idéburna organisationer och kommuner, landsting och regioner har blivit populärt på flera håll i Sverige. Konceptet heter Idéburna offentliga partnerskap. Varför har detta blivit intressant? Hur skapas partnerskapen? Hur fungerar juridiken? Vi samlar praktiker, politiker, tjänstehen och andra som har intresse av frågan.
Sedan mitten av 1980-talet har driften av välfärdsproduktionen i Sverige gått från att vara det offentligas ansvar till att drivas av fler. Den största delen av denna produktion som inte är offentlig, har drivits av privata företag. De har i olika former kunnat sälja sina tjänster inom förskola, skola, äldreomsorg etc. Det har då handlat om upphandling, valfrihetssystem. År efter år har statistiken visat att dessa former passar de större företagen bäst. De vinner de flesta upphandlingarna.
Nu är ett nytt upphandlingsdirektiv på väg att bli svensk lag, och då kommer nya signaler om att upphandlingen ska motsvara andra mål än bara priskonkurrens. Offentliga uppköpare ska börja skriva in sociala hänsyn i sina utlysningar.
Men parallellt med detta har en annan företeelse börjat växa: den partnerskapsburna samverkansrelationen där verksamheterna inte ses som tjänster på en marknad utan som aktiviteter där idéburna organisationer samverkar med de offentliga för att möta samhällsutmaningar. En form för detta är idéburet offentligt partnerskap (IOP). Och den konferens som kommer att hållas i Folkets hus i Göteborg den 10:e mars handlar just om det.
Konferensen inleds med ett budskap från Sveriges kommuners och landstings ordförande, Lena Micko (S) och avslutas med att civilminister Ardalan Shekarabi (S) beskriver regeringens syn på frågan.
Konferensen är ett samarrangemang mellan den nationella överenskommelsen på det sociala området, de regionala överenskommelserna i Skåne och Västra Götaland samt Sveriges kommuner och landsting.