Forskningen beskriver ofta svenskt organisationsliv som en demokratiskola, och säger därmed att vi är viktiga för vårt lands demokrati. Regeringen säger ofta att svenskt organisationsliv är en möjlig resurs för att få en mångfald av utförare, och uttrycker därmed att vi är viktiga för vårt lands välfärd. Båda dessa beskrivningar har fog för sig och bygger på sanningar om svenskt föreningsliv. Men båda missar målet! För det största värdet och poängen med svenskt organisationsliv ligger någon annanstans.
Demokratiskola
Under lång tid har forskningen lyft fram att civilsamhällets organisationer spelar en mycket viktig roll i Sverige. Genom dessa rörelser lär sig svenska medborgare de demokratiska verktygen, hävdar forskningen. Vi lär oss att mötas, att diskutera och fatta beslut. Vi lär oss förstå hur olika aktörer inom demokratin fungerar; styrelsen, årsmötet, revisorerna, etcetera. Och vi lär oss hur man kan arbeta med att åstadkomma förändringar genom att lägga fram förslag och veta hur omröstningar går till.
Detta fokus på demokratins verktyg är också det som gör att forskarna lägger så stor vikt vid medlemskapet i organisationerna. Hur många och vilka medlemmar en organisation har blir viktigt, eftersom synen på föreningslivet som en skola i demokrati är knutet till att människor är medlemmar. Utan medlemskapet kan de inte delta i demokratin.
Forskarna har naturligtvis rätt som sektor utgör organisationerna en skola i de demokratiska verktygen. Men samtidigt har forskarna fel. Om vi var en demokratiskola skulle syftet med vår verksamhet vara att lära människor dessa verktyg och det är det inte. Vår förmåga att lära ut de demokratiska verktygen är stor, men den är en konsekvens av det vi är och gör, inte själva målet med våra verksamheter.
Leverantörer av välfärd
Under de senare åren har vi sett ett mycket stort intresse från Sveriges offentliga aktörer regering, kommuner och myndigheter av att vi inom civilsamhällets organisationer ska bli uppskattade för och uppmuntras att ta på oss roller som alternativa utförare i välfärden. Att få små och stora organisationer att leverera allt från hemtjänst till äldre, introduktion för nyinvandrade, specialiserade förskolor som prövar alternativ pedagogik, till sociala kooperativ som erbjuder arbetsplatser för människor som annars har svårt att hitta in på arbetsmarknaden alla värden inom välfärden som vi kan leverera är högintressant.
De offentliga aktörerna har naturligtvis rätt som sektor betraktat har alla våra verksamheter mycket stora konsekvenser och effekter på vår gemensamma välfärd. Det vi gör påverkar varje dag tusentals människors liv i Sverige. Men samtidigt har de offentliga aktörerna fel. Om vi var leverantörer av välfärd skulle syftet med våra verksamheter vara just att bidra till välfärden på alla sätt och det är det inte. Vår förmåga att bidra till den svenska välfärden är stor, men den är en konsekvens av det vi är och gör, inte själva målet med vår verksamhet.
Skola i hopp och tilltro
För den verkliga poängen med civilsamhällets organisationer är vårt allra största värde genom att engagera sig i oss kan individer utveckla större hopp och tilltro sig själva och sitt samhälle. Man kan engagera sig som medlem eller inte hos oss för att man vill förändra sitt eget liv (till exempel skaffa sig bättre hälsa och kondition eller verka för bättre vård för oss med funktionshinder), för att förändra andras liv (till exempel att vara ett öra i telefonen för barn som lever i destruktiva hem eller erbjuda måltider och en dusch för den som är hemlös), för att förändra sitt lokalsamhälle (till exempel att erbjuda mötesplatser över språk-, kultur- eller generationsgränser eller för att bygga ett tätare nätverk kring tonåringar genom nattvandrande föräldrar), för att förändra Sverige (till exempel att väcka intresse för frågor om mäns våld mot kvinnor eller att starta upprop mot förändringar i sjukförsäkringsregler) eller för att förändra Europa (till exempel att sprida metoder om vikten av nätverk för den som vill lämna ett kriminellt liv eller arbeta med kampanjer för ett aktivt åldrande). Vad individen väljer och vilken roll personen tar (styrelseledamot, stå i soppkök eller demonstationsanordnare) spelar mindre roll valet beror på vad som driver respektive individ. Grunden handlar ändå om att vi alla i civilsamhällets organisationer tror att vi kan förbättra situationer till det bättre!
Naturligtvis har denna skola i hopp och tilltro stora konsekvenser för vår demokrati en människa som tror att det finns möjligheter att förändra samhället till det bättre, och som dessutom lär sig hantera och använda de demokratiska verktygen, betyder mycket för Sveriges demokratiska utveckling. Och naturligtvis har denna skola i hopp och tilltro stora konsekvenser för vår gemensamma välfärd en människa som engagerar sig i sig själv och andra kommer att bidra till förändringar och förbättringar i människors vardagsliv över hela vårt land.
Men effekterna på demokratin och välfärden är konsekvenser av det engagemang vi har, inte målet! Vi som engagerar oss brinner för att olika saker, men syftet är att förändra och förbättra för oss själva, för andra, för våra lokalsamhällen, för Sverige och för Europa. Det är där vårt stora, och omistliga, värde finns!
Göran Pettersson
Generalsekreterare
Forum för Frivilligt Socialt Arbete