MSB har tagit initiativ till att ersätta frivilliga i samband med sommarens bränder för att uppmuntra det civila samhället att bidra vid större kriser. Hur ska man se på det här egentligen? Finns det någon standard för detta, och kan olika lösningar ha effekt på det frivilliga arbetet? Delta i undersökningen och bidra med dina kunskaper!
Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap ger möjlighet till att söka ersättning för de som frivilligt ställde upp under bränderna i somras. 25 miljoner finns avsatt att betala ut till de frivilliga som hjälpte till. Enligt myndigheten är motivet att de inte skulle ha klarat att hantera en så här stor insats utan de frivilliga, och att de därför vill uppmuntra det civila samhället att bidra vid större kriser. Läs mer här.
Hur ska man egentligen se på det här? Är det rätt eller fel i det här fallet? Innebär det en värdering av olika typer av frivilligt engagemang? Och ökar eller minskar ekonomiskt kompensation människors vilja att engagera sig ideellt?
Vad vet vi om frivilligt engagemang i Sverige?
I Sverige lägger den genomsnittlige vuxne 15-16 timmar per månad på frivilligt arbete. Eftersom det är drygt 3 miljoner personer så blir det drygt en halv miljard timmar sammanlagt. Eller lika mycket som 400 000 årsarbetstider, dvs motsvarande 400 000 personer som arbetar fulltid ett helt år. Det handlar om den tid som människor väljer att ge i någon form av organiserat arbete. Det som görs i familjen och eller i lösare nätverk kallas informellt arbete och är ungefär lika stort. Den totalt arbetade tiden i lönearbete i Sverige är drygt 8 miljarder timmar per år. Det gör att det frivilliga arbetet utgör ungefär en sextondel jämfört med lönearbetet. Det låter kanske inte så mycket men ligger i världstoppen, tillsammans med några andra länder.
Brukar frivilligt engagemang betalas med pengar?
Frivilligtid görs normalt utan ekonomisk ersättning, dvs att personen som gör det inte får lön för sitt arbete i form av pengar. Direkta kostnader som tex transport, mat och liknande som uppstår i samband med det frivilliga arbetet kan ibland täckas av den organisation som arrangerar uppdraget. Men den kanske vanligaste formen av ekonomisk ersättning är då frivilliga gör förtroendeuppdrag i styrelser och liknande, kanske framförallt i större organisationer. Då anses arbetsinsatsen ibland vara så pass betungande att en viss ersättning bör utgå. I en del fall arvoderas ordföranden på heltid. Men detta är trots allt undantag från huvudregeln. Ett annat vanligt undantag är de ersättningar som ges till politiska företrädare i olika sammanhang. En statlig utredning på 90-talet beskrev det frivilliga arbetet som: ”sådant arbete och sådana insatser som utförts på frivillig grund, oavlönat (eller mot symboliskt arvode) och på fritiden. Så vår förståelse av det frivilliga arbetet är alltså att det sker utan betalning. Det finns undantag från den regeln, t.ex i vissa myndighetsuppdrag som god man och när enskilda gör frivilliga insatser inom försvaret.
Istället för ekonomisk ersättning visar undersökningar och forskning att ideellt engagemang snarare handlar om att få känna sig delaktig, behövd och få känna att ens insatser betyder något positivt för andra människor, för den organisation som personen är engagerad i och för samhället i stort. Detta visar tex Forums verksamhet Volontärbyråns rapport Volontärbarometern som varje år undersöker frivilligas uppfattning om sitt ideella engagemang. En av de ideellt engagerade säger i rapporten: ”Det bästa är gemenskapen av människor som gör en uppgift utan lön. Alla är så glada och gör sin uppgift inte för att de är tvungna utan för att de vill. Det är så härligt att vara i en sådan gemenskap av människor.”
FORUM KOMMENTERAR
Forum menar att vi alla behöver fundera på företeelsen frivilligt arbete. Ska vi behålla den ovan beskrivna grundinriktningen att det ska vara obetalt? Ska vi öppna för att ”frivilligt” arbete kan få avlönas? Eller kanske en mellanväg där vissa former bör kunna kallas frivilliga men ändå avlönas, av något skäl, exempelvis vid kriser och katastrofer? Har detta val när det gäller ekonomisk ersättning effekter på det frivilliga engagemanget? Blir valen också en värdering av olika typer av frivilligt engagemang?
Det finns forskning (Pink 2010 ”Drivkraft : den överraskande sanningen om vad som motiverar oss”) som visar att drivkraften bakom det frivilliga arbetet kan suddas ut just genom att den som utför det får ekonomisk ersättning. Exemplet som undersökts är bland annat företeelsen att ge blod. Det har visat sig att om man kopplar ekonomisk ersättning till att ge blod så tenderar de människor som lämnar blod att omvärdera sin handling från att vara en handling som drivs av viljan att hjälpa ”den andre” till att betraktas som ett lågbetalt arbete. Och viljan att hjälpa till sjunker därför.
Forums grundläggande syn är att det frivilliga arbetet, det ideella engagemanget, volontäruppdraget, ska vara oavlönat. Vi är övertygade om att det är det bästa sättet att bevara dess särart och hållbarhet. Det finns, som vi ser det, sammanhang när det kan vara motiverat med ekonomisk ersättning men dessa måste vara undantag från grundregeln.
Men vi vill kolla vad ni som läser vårt nyhetsbrev anser. Så vi har här skapat en undersökning är ni som läsare kan välja mellan tre alternativ:
- Jag anser att det frivilliga arbetet alltid ska vara obetalt
- Jag anser att det frivilliga arbetet i grunden ska vara obetalt, men att det finns sammanhang när ekonomisk ersättning kan vara motiverat
- Jag anser att det är ok att det frivilliga arbetet ersätts med pengar
Svara på enkäten genom att välja ett alternativ nedan som stämmer med din uppfattning och ge en kommentar om du vill. Klicka på OK-knappen och sedan på ”klar” för att lämna in ditt svar!