Riksrevisionen har granskat kontroll och uppföljning av de årliga statsbidragen till studieförbunden, och granskningen visar att det finns ”omfattande brister i alla led”. Riksrevisionen menar att brister finns hos studieförbundens utbetalningar och kontroll, Folkbildningsrådets styrning och uppföljning, samt regeringens styrning. Rapporten publicerades den 27 september och sen dess har bland annat Studieförbunden i samverkan, Ibn Rushd Studieförbund och Folkbildningsrådet kommenterat på rapporten.
Om Riksrevisionens rapport
Varje år går ca 1,8 miljarder kronor av statens kulturbidrag till statsbidrag för folkbildningsverksamheter med syfte att bland annat minska utbildningsklyftor, stärka demokrati och mångfald samt öka delaktighet i kulturlivet. Folkbildningsrådet, som beslutar om statsbidragets fördelning mellan de tio statsbidragsberättigade studieförbunden, har fått stort förtroende från staten i att fördela och förvalta bidraget. I riksrevisionens rapport ”Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppföljning” redovisas att det finns brister i flera delar av studieförbundens, Folkbildningsrådet och regeringens arbete.
Riksrevisionen menar att det finns flera grundläggande problem i kontrollsystemet som gör att det inte på ett tillräckligt effektivt sätt förebygger, upptäcker och åtgärdar fel. Man menar att Folkbildningsrådet och studieförbundens operationaliseringar ofta är så vida att bidraget riskerar att gå till annat än folkbildning, såsom privat konsumtion och kommersiell verksamhet. Kontrollsystemet beskrivs som omfattande, men inte utformat på ett sätt som gör att det tillräckligt effektivt fångar upp och rättar fel. Revisionen pekar även på att det finns bristande underlag i utbetalningar av kostnadsersättning, såsom exempelvis kvitton, betalbevis och fakturor, samt att regeringen har använt de medel som den har tillgång till, men att den borde ha lagt större vikt vid kontroller på hur statsbidraget har använts.
Riksrevisionen rekommenderar folkbildningsrådet att tydliggöra villkoren för studieförbundens utbetalningar, se till att studieförbundens kostnadsersättning till samverkanspartners dokumenteras, utveckla risk-och väsentlighetsanalyserna vid studieförbunden, effektivisera kontrollen, och ta fram rutiner för att säkerhetsställa att oegentligheter utreds samt säkerställa att rapporteringen till regeringen är fullständig och korrekt. Till regeringen rekommenderar revisionen att den bör se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av stadsbidragen klargörs och förstärks samt att den bör säkerställa att rådets återrapportering omfattar relevant information för att få bättre insyn i hur statsbidraget används.
Studieförbundens och Folkbildningsrådets svar
Studieförbunden i samverkan besvarade rapporten i en presentation där de pekar på att revisionen har granskat hanteringen av bidraget och kontrollen av hur pengarna har använts, men inte granskat verksamhetens eller folkbildningens innehåll, vem som nås, var och hur. Samtidigt påpekar man att rekommendationerna som presenteras lägger en god grund för att fortsätta arbeta med att utveckla och förstärka kvalitetssäkringen i studieförbunden, och studieförbunden välkomnar att rekommendationerna blir utgångspunkt för en fortsatt beredning av åtgärder. Presentationen poängterar även att förslaget om den samlade efterkontrollen som lyfts fram är den punkt som kräver mest eftertanke och analys.
Generalsekreterare David Samuelsson menar att rapporten är en rejäl hemläxa och att Studieförbunden i samverkan sedan det upptäcktes brister på Järvafältet 2019 har arbetat för att stärka kontroll, genom exempelvis en unik samkörning av registerdata för de tio studieförbunden, samt digital närvaro och signering.
Även Folkbildningsrådet och Ibn Rushd Studieförbund har kommenterat på rapporten. Ibn Rushd Studieförbund kommenterar rapporten genom att lyfta att man välkomnar revisionens arbete och att Ibn Rushd själva har kommit en lång väg i arbetet att förbättra rutiner och intern kontroll kring kostnadsersättningar, samtidigt som man påpekar att detta måste balanseras mot att över en miljon människor årligen deltar i dessa verksamheter på ideell basis på sin fritid.
Folkbildningsrådet skriver på sin hemsida att deras arbete behöver fortsätta förstärkas och intensifieras, och att flera av de rekommendationer som presenteras pekar i den riktning som rådet redan är på väg åt. Samtidigt lyfter man vikten av att en förändrad ansvarsfördelning och utökat ansvar förutsätter att rådet får ett tillskott av resurser och kompetens. I en artikel i Altinget skriver Folkbildningsrådet, Studieförbunden i samverkan och riksdagsledamot Lawen Redar (S) att det är allvarlig kritik som man inte kan blunda för men att det är minst lika viktigt att titta på folkbildningens roll och dess demokratistärkande uppgift. Man påpekar att arbetet för att stärka kontrollen av statsbidraget och andra effektiva åtgärder redan är igång, med att det fortfarande återstår en del arbete.