24 November meddelade regeringen att man avser göra ändringar i de svenska asylreglerna. Bakgrunden till beslutet är att myndigheter och kommuner har svårt att klara av ansträngningen i den pågående flyktingsituationen. Flera organisationer uttrycker bekymmer kring beslutet.
Under den senaste tiden har flera offentliga instanser påtalat att situationen i det svenska flyktingmottagandet är kritisk. Bland annat myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har slagit larm om att viktiga samhällsfunktioner inte längre klarar sin ordinarie verksamhet. Därför har regeringen nu beslutat att den svenska lagstiftningen tillfälligt – med en giltighet på tre år – ska anpassas till minimikrav enligt internationella konventioner och EU-rätten. Åtgärderna ska träda i kraft i april men tillämpning kommer i viss mån att ske på dem som inte hunnit söka asyl innan offentliggörandet.
Följande regelförändringar är beslutade
Enligt de nya reglerna kommer personer som erhållit flyktingstatusförklaring få treåriga uppehållstillstånd (TUT) och alternativt skyddsbehövande ettåriga uppehållstillstånd. Flyktingar och alternativt skyddsbehövande ska endast kunna erhålla permanenta uppehållstillstånd (PUT) om de kan försörja sig. Barnfamiljer i sin tur, som fått sina asylansökningar registrerade innan åtgärden offentliggjordes, ska fortfarande kunna erhålla permanenta uppehållstillstånd.
Personer som erhållit flyktingstatusförklaring blir de enda som har rätt till familjeåterförening och denna rätt tas bort för alternativt skyddsbehövande. Försörjningskravet innebär även att flyktingar måste kunna försörja sig själva och de anhöriga, såvida inte familjen har lämnat in en ansökan om familjeåterförening inom 3 månader efter det att man fått flyktingstatusförklaring.
Vidare gäller försörjningskravet nu för samtliga flyktingar (förutom för de flyktingar vars familjer har ansökt om återförening inom 3 månader enligt ovan) och utökas så att man inte längre ska kunna försörja bara sig själv utan även sina familjemedlemmar.
Utöver dessa förändringar ska medicinska åldersbestämningar införas. Samtidigt ska bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen/särskilt ömmande omständigheter ersättas av en bestämmelse som medger att uppehållstillstånd kan beviljas av humanitära skäl – men då endast i vissa mycket begränsade undantagsfall.
Kommentarer från olika organisationer
Svenska Kyrkan kommenterar
Ärkebiskop Antje Jackelén kommenterar att många människor i Sverige har visat en medmänsklighet på maxinivå under senare tid, och att regeringen nu vill införa förändringar som innebär en miniminivå. Hon betonar att det drastiskt kommer att drabba dem som är särskilt utsatta och att ett tungt ansvar faller på hela Europeiska Unionen. Läs mer här.
Röda Korset kommenterar
Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Årehed-Kågström är bekymrad över att regeringens förslag slår mot de redan hårt utsatta och innebär försämrade möjligheter över tid. Organisationen är också oroad över att lagförslagen ska gälla i tre år, vilket är en väldigt lång tid och kan leda till svåra humanitära konsekvenser. Läs mer här.
Sveriges Kristna Råd kommenterar
SKRs generalsekreterare Karin Wiborn uttrycker att hon känner stor sorg över regeringens utspel. !Regeringens utspel var en stor sorg. Jag tycker att vi sakta rör oss mot ett samhälle med en människosyn som jag inte känner igen mig i.” Hon efterfrågar också andra lösningar. Läs mer här.
Rädda Barnen och Refugees Welcome kommentarer
Rädda Barnen hävdar att barn kommer att bli lidande när tillfälliga uppehållstillstånd införs.
Refugees Welcome anser att det är dystert att solidariteten och medmänskligheten försvann så plötsligt.
Läs mer här.