Cirka 60 förordningar och några lagar föreslås få nya villkor för vad som är demokratisk verksamhet i idéburna organisationer. Villkoren skapar en ny relation mellan staten och civilsamhällets organisationer som bygger på en lägre nivå av tillit.
Vad bör/får skattemedel användas till utanför det offentliga? Det är grundfrågan som Demokrativillkorsutredningen försöker besvara.
Insikten att all organisering inte är fredlig, demokratisk och till gagn för samhället och människorna är inte ny. Men att den insikten på allvar ska påverka bidragsgivningen, framförallt från statliga myndigheter till idéburna organisationer, blev inte skarp förrän för några år sedan. Ett antal händelser hade skakat vårt samhälle men också världen, allt från flygplanen som 2001 kraschade in i World Trade Center i New York, 2016 då en företrädare för ett Turkiska riksförbundet på allmän plats uttalade sig mycket nedsättande om en grupp människor, men också lastbilen som 2017 dödade fem personer i Stockholm.
Som en reaktion på denna typ av händelser ville sex partier i riksdagen, i en överenskommelse de gjorde, markera att terrorism ska förhindras och motarbetas. Utredningen om nya demokrativillkor var en av de åtgärder som ingick i överenskommelsen. Dessa åtgärder markerar, menar Forum, ett verkligt skifte i tillitsnivån mellan staten och det civila samhället. Egentligen, tror vi, är inte majoriteten av civilsamhället ifrågasatt, utan vissa typer av organisationer. Men systemen som nu skapas bygger på den bristande tillit som finns i delar av relationen.
Utredningen har undersökt hur villkoren hittills har fungerat. Myndigheterna som utredningen talat med säger att villkoren som handlar om organisationernas demokratiska uppbyggnad och syfte inte utgör problem. Däremot anser de att de villkor som handlar om organisationernas verksamhet är svårtolkade.
I de många förordningar som varit grunden för bidragsgivning till idéburna organisationer har inga formuleringar om verksamheten funnits, men i ett antal förordningar har en formulering funnits. Men den är mycket svår att tolka. Den lyder ungefär (lite olika i olika förordningar) såhär: ”Statsbidrag får lämnas till en ideell organisation som bedriver en verksamhet som inte strider mot demokratins idéer”. Vad betyder ”demokratins idéer” i praktiken? Det var upp till varje myndighet som fördelade bidrag att tolka. Men det är hittills endast en myndighet som fattat beslut om att neka organisationer bidrag baserat på dessa villkor, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF).
Nu föreslås alltså nya villkor i ca 60 förordningar och i några lagar (exempelvis lagen som styr Riksidrottsförbundets fördelning av statliga bidrag) som ska vara enklare att tolka och som handlar om organisationernas verksamhet.
Det är i grunden fyra handlingar som föreslås kunna leda till att organisationer förlorar sin möjlighet till att söka bidrag eller att bli återbetalningsskyldiga för bidrag de tidigare fått, att de:
- utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter,
- diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
- rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
- motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Forum anser att detta sätt att formulera villkoren är bra för att det ger en större tydlighet både för myndigheter och organisationer, om vad som anses ok och vad som inte gör det. Bakom detta ställningstagande från Forum ligger en bedömning om att det tidigare systemet var för otydligt och att det inte finns någon verklig möjlighet att bedriva bidragsgivningen som tidigare. För det finns, som vi konstaterade inledningsvis, inte längre tillit nog mellan staten och civilsamhället.
En del av betänkandets skrivningar tror vi på Forum kommer att leda till mycket diskussion, nämligen de som handlar om relationen mellan den idéburna organisationen och dess sk ”företrädare”. Företrädare, anser utredningen, är styrelseledamöter, anställda och frivilliga i externa roller på alla nivåer. Det betyder att riksorganisationer och paraplyorganisationer blir ansvariga för vad dessa företrädare, på riksnivå, på regional och lokal nivå gör och säger. Om en företrädare gör något som kan bedömas vara ett brott mot villkoren, så måste organisationen ända till riksnivån, ta tydligt avstånd från företrädarens agerande, för att undvika risk att förlora sitt bidragsberättigande.
Vi vill såhär i direkt anslutning till publiceringen av Demokrativillkorsutredningens betänkande markera att vi anser att det inte är en rimlig lösning att det skapas två olika system för demokrativillkor. Det är ju nämligen så att utredningen om Arvsfondens bidragsgivning, har föreslagit ett helt annat sätt att skapa demokrativillkor. Forum menar att det inte vore bra att det skapas två olika sätt att se på demokrativillkor i den statliga bidragsgivningen. Därför uppmanar vi regeringen att inte lägga förslag baserat på dessa utredningar separat utan istället lägga fram en proposition som skapar ett sätt att se på demokrativillkor.
Avslutningsvis vill vi från Forums sida lyfta fram att Demokrativillkorsutredningens betänkande bara är ett av flera olika förslag (exempelvis finns också förslag om att kriminalisera samröre med extremistorganisationer som Lagrådet kritiserat för att det påverkar föreningsfriheten) som förändrar relationen mellan staten och det civila samhället, och att vi menar att helheten måste diskuteras samlat i lämpliga organ för det.