Efter påtryckningar från det svenska föreningslivet har nu regeringen tillsatt en utredning som ska undersöka det civilsamhällets förutsättningar och dess särart. Det meddelade regeringen i dag i en artikel i tidningen Dagen. Utredningen beräknas vara klar i februari 2016.
Det var i november förra året som Forum och sex andra ideella organisationer skrev debattartikeln ”Sluta behandla ideella föreningar som företag” i Dagens Nyheter och krävde att en parlamentarisk utredning som tittar på föreningslivets förutsättningar tillsätts. Budskapet handlade bland annat om hur föreningslivet särskilda ställning kan försvaras i förhållande till exempelvis konkurrenslagen. Vi sju organisationer påtalade även samma krav i ett brev riktat till civilsamhällesminister Maria Arnholm (Fp) och Idrotts- och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M).
Nu står det alltså klart att en utredning blir av. Den kommer att utformas som en enmannsutredning och beräknas att vara klar i februari 2016. Forum välkomnar utredningen.
– Det är bra att detta blir av. Det visar att regeringen tycker att det är viktigt att den här frågan ska samlas och tas på allvar. Däremot är det olyckligt att det inte blir en parlamentarisk utredning. Risken är att det går för fort nu och att man inte kan ta ett gemensamt grepp om helheten i frågan säger Anna Carlstedt, ordförande för Forum.
I en artikel i tidningen Dagen skriver statsråden om förutsättningarna för ”civilsamhällets organisationer” och att dessa måste bli tydligare.
– Den dominerande associationsformen för civilsamhällets organisationer är den allmännyttiga ideella föreningen. Men andra former som ekonomiska föreningar, stiftelser och aktiebolag växer som verksamhetsformer. Men vårt ideella syfte består. Kärnfrågan här är var och hur gränsen för civilsamhällets organisationer ska dras. Gränsen kan inte enbart bygga på associationsformer. Och vad ska den då bygga på? Det är pudelns kärna, säger David Sundén, vice ordförande för Forum.
I artikeln står det också klart att utredaren förutom att titta på civilsamhällets förutsättningar och hur olika regelverk kan ta hänsyn till föreningslivets särart ska undersöka förutsättningarna för organisationerna att utföra välfärdstjänster, exempelvis ska man titta närmare på offentlig upphandling som företeelse. Utredaren ska dock inte undersöka varken bidrags- eller skattefrågor.
– Arnholm och Hägglund säger att bidrags och skattefrågor inte ska behandlas av utredningen. Det kan vara en rimlig avgränsning nu, men den som tror att utredningen inte kommer att resa frågor kring både beskattningsregler och bidragssystemen har fel. Förr eller senare måste också dessa frågor hanteras, säger Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum.
Forums generalsekreterare Göran Petterson har också kommenterat utredningen i tidningen Dagen.
Forum kommenterar utredningens direktiv
Forum välkomnar utredningen eftersom vi anser att det finns frågor som behöver klaras ut och där tidigare utredningar inte har haft i uppdrag att fokusera på dessa eller av andra skäl inte har gjort det. Vi var även en av de sju ideella organisationer som i en debattartikel i Dagens Nyheter i höstas krävde att regeringen skulle undersöka hur föreningslivets särart kan bevaras.
När vi nu läser utredningens direktiv kan vi konstatera att utredningen har ett stort spann. I direktivens sammanfattning framgår att utredningen ska titta på följande:
- brett undersöka möjligheterna att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sina verksamheter,
- analysera och bedöma om organisationernas särart och ställning i förhållande till nationell lagstiftning och EU-rätt kan och bör utvecklas eller tydliggöras,
- lämna förslag till hur organisationernas möjligheter att delta i offentlig upphandling kan förbättras,
- undersöka behovet av och, om behovet finns, föreslå en funktion för samlat administrativt stöd till det civila samhällets organisationer och en huvudman för en sådan funktion, och
- lämna nödvändiga författningsförslag. (direkt citerat från utredningsdirektiven)
Frågan om civilsamhällets särart riskerar alltid att bli filosofisk i stället för praktisk eftersom den handlar om de idéburna organisationernas identitet, vilket är ett ganska känsligt område. Frågan om offentlig upphandling å andra sidan är mycket praktisk men inte för den skull enkel. Här handlar det om att på ett konkret sätt ta vid där tidigare utredningar, exempelvis Wijkmans utredning om upphandling, lämnat av. Uppdraget om en ”funktion för ett samlat administrativt stöd för civilsamhället” kan betyda i stort sett vad som helst. Vi kan ur direktiven inte utläsa vad det egentligen är regeringen har som syfte men vi väljer att tolka det positivt och se det som en möjlighet att skapa något bra. För att det finns behov av en gemensam stödstruktur för idéburna organisationer får vi indikationer på mycket ofta.
Vi är dock kritiska till en sak i kriterierna, vi ser det som en brist att inte bidrags- och skattefrågor inkluderas i utredningen och vi skulle vilja återupprepa det som Forums generalsekreterare sa om denna fråga.
– Arnholm och Hägglund säger att bidrags och skattefrågor inte ska behandlas av utredningen. Det kan vara en rimlig avgränsning nu, men den som tror att utredningen inte kommer att resa frågor kring både beskattningsregler och bidragssystemen har fel. Förr eller senare måste också dessa frågor hanteras, säger Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum.
Slutligen noterar vi att direktiven tar upp överenskommelserna mellan den idéburna sektorn och det offentliga (den sociala och den integrationspolitiska) och att utredningen utifrån dem ska föreslå förändringar som underlättar för organisationerna. Det gör att vi framför oss ser att vi i överenskommelsens uppföljningsarbete kommer att få möjlighet att diskutera de olika frågorna med utredaren. Forum hoppas och tror också att civilsamhället generellt kommer att ha en aktiv roll i utredningsarbetet.
Läs också:
Riksidrottsförbundets kommentar om utredningen
Famnas kommentar om utredningen