Den idéburna sektorn ges bättre förutsättningar i upphandlingar framöver. Det blev klart när riksdagen den 30 november röstade för att social och ekologisk hållbarhet ska bli ett allt viktigare inslag i upphandling.
I och med riksdagsbeslutet i november har upphandling fått nya politiska mål. Det betyder att det nya direktivet och den nya svenska lagen om offentlig upphandling ska användas för att åstadkomma viktiga politiska målsättningar som social och ekologisk hållbarhet. Däremot fick den del i lagförslaget som handlade om att ställa krav på kollektivavtal avslag i riksdagen. Göran Pettersson, generalsekreterare på Forum, ser positivt på de delar av propositionen som röstades igenom.
─ Det är bra att Upphandlingslagen anpassas efter förutsättningarna inom idéburen sektor. Möjligheten till exempelvis reserverad upphandling gör att organisationer som Forums medlemmar utifrån sin särart får chansen att genomföra upphandlad verksamhet, säger Göran Pettersson.
De nya politiska målen om social och ekologisk hållbarhet har sin bakgrund i den ekonomiska, finansiella och sociala kris som EU gick igenom 2008-2009, då många människor förlorade sina arbeten. EU drog då slutsatsen att för att Unionen ska kunna hålla ihop måste den också göra det socialt och ekologiskt.
Vad har den nya lagen för konkret påverkan på idéburen sektor?
Myndigheter ska ta hänsyn till tjänstens hela livscykel. Detta innebär att den upphandlande myndigheten får: ”anlägga ett livscykelkostnadsperspektiv när de fastställer vilket som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.” Med andra ord är det inte bara priset på en vara eller tjänst som är viktigt, utan också kostnader för samhället inom ramen för hela varans eller tjänstens livscykel. Om exempelvis en vara eller tjänst för med sig föroreningar som en direkt konsekvens kan man argumentera för att kostnaderna för dessa ska tas med när myndigheten värderar vilket anbud de ska godkänna.
Reserverad upphandling möjliggörs. Det handlar om att en upphandlande myndighet ska ha möjlighet att reservera deltagande i upphandlingsförfarandet för sociala företag och andra verksamheter. Det centrala är att den verksamhet som leverantörerna bedriver ska syfta till social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning och missgynnade personer. Detta kan vara arbetslösa, missgynnade minoriteter och på annat sätt marginaliserade grupper. Det betyder att idéburna organisationer som arbetar med detta, och som tidigare haft svårt att få kontrakt under normala konkurrensförhållanden, bör får större möjligheter att delta i upphandling.
Myndigheter måste motivera varför en upphandling inte ska delas upp. Det är viktigt eftersom många organisationer inte klarar av att vara med i upphandlingar som är för stora. Nu måste myndigheter alltså som grundregel dela upp upphandlingar, och annars förklara varför de inte gör det.
Onormalt låga anbud kan ifrågasättas. En hel del idéburna organisationer har beskrivit att de har förlorat upphandlingar för att något företag satt sina priser så lågt att det inte går att konkurrera med bibehållen kvalitet. Detta problem ska alltså åtgärdas genom en ny regel om onormalt låga anbud. Det innebär att en upphandlande myndighet har rätt att ifrågasätta ett anbud som de bedömer som onormalt lågt – om en leverantör exempelvis har räknat med för låga personalkostnader eller något annat som kan hota kvalitén.
Läs mer
På Upphandlingsmyndighetens hemsida kan du läsa mer om socialt ansvar vid upphandling.