Hur fungerar frivilligarbetet i dagens flyktingsituation jämfört med insatserna under andra världskriget? Frågan diskuterades nyligen under ett nordiskt seminarium i Stockholm.
Synen på flyktingar är splittrad i opinionen, vilket den var även på 40-talet då Sverige också tog emot en stor andel flyktingar. Men hur såg förutsättningarna ut då jämfört med idag? Under ett seminarium anordnat av Nordiska ministerrådets informationskontor, Norden i fokus diskuterades likheter och skillnader i det ideella flyktingmottagandet nu som då.
Många människor arbetar idag frivilligt för att hjälpa flyktingar, vilket påminner om den situation som rådde i Sverige under andra världskrigets dagar. Att krigshändelserna påverkade det frivilliga engagemanget, tog sig bland annat uttryck i att Rädda Barnen fick se en medlemsökning från 260 till 47 000 medlemmar. På seminariet, som gästades av bland andra filmaren Magnus Gertten och forskarna Heléne Lööw och Lars Dencik, rymdes flera olika perspektiv på dagens flyktingmottagande. Dencik, professor vid Roskilde universitet, menade till exempel att vi var frivilligare förr och att ”civilsamhället blivit kraftigt försvagat, hospitaliserat av den starka välfärdsstaten och beroende av offentligt erkännande och medel”, medan Magnus Gertten underströk att politikerna inte ser resurserna som finns i det civila samhället. Heléne Lööw, docent vid Uppsala universitet, beskrev i sin tur föreställningen om de ”oriktiga” flyktingarna som har falska papper och har betalt för att ta sig till ett land.
– Du ska ha korrekta id-handlingar, annars ses du som suspekt. Men flyktens villkor medger inte alltid att man har dessa papper. Att resa med ett pass där det stod ”J” innebar inte att gränser öppnades under andra världskriget. Falska papper är ofta själva grunden för att kunna ta sig ur landet. Det är just din identitet som gör att du måste fly.
Seminariet ”Var vi frivilligare förr? Ideella insatser i kristider – på 40-talet och nu” anordnades av Svensk-danska kulturfonden i samarbete med Norden i Fokus, Kulturfonden för Sverige och Finland, Svensk-isländska samarbetsfonden samt Svensk-norska samarbetsfonden. För att läsa hela referatet av seminariet, klicka här.