Människor som inte har mat för dagen eller varma kläder när vintern kommer, det är vad fattigdom handlar om. De kommer till oss på Stadsmissionen för hjälp. Sedan 2015 har Sveriges Stadsmissioner lyft frågan om fattigdom på internationella fattigdomsdagen den 17 oktober.
Årets fattigdomsrapport handlar om de ohjälpta, de som inte får offentligt stöd fast de egentligen troligtvis har rätt därtill. Orsakerna varierar. Det kan handla om att man inte känner till vilka rättigheter man har och hur man får stöd. Att man inte hittar rätt i välfärdssystemet. Men många har också varit i kontakt med socialtjänsten eller andra myndigheter som hänvisar vidare till Stadsmissionen för att få hjälp.
Stadsmissionerna har lång erfarenhet av att arbeta med människor i svår utsatthet, vi kompletterar insatser från det offentliga. Men vi tycker inte att det är rätt att det offentliga vältrar över sitt ansvar för människors rättigheter till Stadsmissionen och övriga civilsamhället. Dessutom blir det rättsosäkert. Den som inte ansöker kan inte heller överklaga ett avslag.
Sedan 2012 har Sveriges Stadsmissioner ett samarbete med Ersta Sköndal Bräcke Högskola och professor Magnus Karlsson. Mätningar sker tre gånger per år i stadsmissionernas verksamheter för människor i socioekonomisk utsatthet. Forskningen visar att hela 11 % av Stadsmissionens deltagare i dessa verksamheter troligtvis har rätt till socialt stöd – som de inte fått.
Med rapporten vill vi sätta ljuset på fattigdomen, vi måste börja ha ett politiskt samtal om detta. Vi menar att offentlig statistik behöver kompletteras med civilsamhällets erfarenheter och kunskaper. För att kunna lösa ett problem behövs en gemensam problembild. Här behöver politikerna börja: gör en kartläggning av fattigdomen i Sverige. Så att vi kan börja prata om hur vi ska minska fattigdomen.
Lotta Säfström, direktor Göteborgs Stadsmission och talesperson fattigdom för Sveriges Stadsmissioner
Läs Fattigdomsrapporten 2021 här.