Krönika: Idéburet företagande på modet – men förvirringen är stor!

Ludvig Sandberg leder Forums arbetsgrupp för socialt företagande. Här har han skrivit en krönika om varför det idéburna företagandet är så intressant, och var dess gränser går. Han har också lagt in en intervju med en medlemsorganisation som tagit stora steg in i denna värld och vad deras erfarenheter är. Slutligen rapporterar han om att Forums arbetsgrupp kommer att delta på Sociala företagsmässan i februari.

Idéburet företagande är på modet men förvirringen är ofta stor

Den 9/12 arrangerade Sektor 3 en seminariedag om gränslandet mellan kommersiellt och ideellt som var mycket välbesökt och rätt så hajpad. Vad är det som gör att företagandet som form drar politikens intresse i dessa tider av ekonomisk oro, då valutor svajar, då banker måste stödjas med statliga pengar? Och vad är det som gör att just välfärdsområdet; skolan, vården, omsorgen är så intressant för företag, då det uppenbart finns en folklig motvilja mot vinster i välfärden, när det handlar om ganska oglamorösa verksamheter som är svåra att bedriva, svåra att mäta, lätta att kritisera? Och vad är det som gör att idéburna organisationer börjar intressera sig för företagandet som form? För det gör man nu. Svaren är rätt enkla:

• Politiken: för att den vet att staten inte kan/bör göra allt eller ens det mesta själv.
• Företagen i välfärden: för det har varit möjligt att göra stora vinster.
• Idéburna organisationer: för man behöver nya verktyg för att lösa problem och för att företaget är den dominerande tankemodellen idag.

Alla vill vara och uppfattas som goda. Vilka är drivkrafterna bakom det? För det finns naturligtvis flera. Ja, en är förstås enskilda människor som brinner för en idé, för att åstadkomma någon slags social, ekologisk eller ekonomisk positiv förändring. En annan är naturligtvis att det säljer bra att uppfattas som god. Det är ingen slump att Google har som sitt motto: ”Don’t be evil”. ICA Sverige är just nu nominerat till priset ”Social Capitalist Award” för sitt arbete med kampanjen ”Vi kan mer” där de anställer människor med funktionsnedsättningar. ICA blir då en representant för ”samhällsentreprenören” eller ibland ”den sociala entreprenören” som tar ett större ansvar än bara det egna företagets väl och ve. Och det är väl bra? Bättre att ICA gör det än att de inte gör det, eller hur?

Men när vi idéburna organisationer (bara termen retar gallfeber på en del) börjar intressera oss för företagandet, ska det då ses som en del av det sociala entreprenörskapet/samhällsentreprenörskapet? Ja, skulle jag svara, i meningen att organisationerna använder entreprenörskap och i meningen att de tar ansvar för mer än sin egen organisation (det har dessa alltid gjort). Men det idéburna företaget är också något mer. Det är organiserat på ett annat sätt än vanliga företag. Dess existensberättigande är att främja en idé (och den idén kan aldrig vara att tjäna pengar), och den har strukturellt ålagt sig att inte dela ut sina eventuella överskott till andra utan att alltid återinvestera dem i verksamheten. När den ideella föreningen Basta som äger flera företag, beskriver varför de måste ha överskott i sin verksamhet, så landar man rakt tillbaka i sin grundläggande idé och drivkraft som handlar om människor som levt med långvariga narkotikaberoenden: ”ett bättre liv – som de själva definierar det”. Basta vet att om de skulle gå omkull så är det inte bara ytterligare en konkurs bland andra. Det är en konkurs som betyder förlorade liv. I min bok gör det att Basta och ICA spelar på olika planhalvor. Båda behövs, men de kan inte ersätta varandra. ICA är en samhällsentreprenör/social entreprenör/ett företag med bra CSR-arbete (Corporate Social Responsibility). Basta är ett idéburet företag.

När Sektor 3 nu ger ut sitt andra nummer av tidningen Kurage med titeln ”Civila samhället AB” (heja: bra att tidningen startats!!), är det Sara Damber, ordförande för stiftelsen Friends, som skriver teaser-texten. Hennes tes där är att det inte behövs fler ideella organisationer. Det behövs istället bara fler sociala entreprenörer, säger hon. Jag vill vara väldigt tydlig här: Friends verksamhet är jag en stor fan av. Arbetet för likabehandling i skolorna är mycket viktigt. Men jag har ett problem med Dambers tes i texten. Mitt problem är att den andas den enda vägens politik. Nu ska det bara vara socialt entreprenörskap, allt annat göre sig icke besvär. Detta är trams och jag har väldigt svårt att förstå varför Damber landar så. Vi lever i mångfaldens tidevarv, det är så mångfaldigt att vi ibland blir snurriga av alla val vi ska göra. Får/bör man fira Lucia i skolan? Och detta är nog en period av förvirring vi får acceptera, till vi skapat bra regler för mångfalden och vant oss som individer vid den. Men mångfalden är här för att stanna – länge.

Vi kommer att behöva en bra stat, bra regioner och kommuner, bra företag, bra idéburna organisationer, bra frivilligarbete. Vi behöver alltihop för att vårt samhälle ska fungera bra. Och därför är jag stolt över att presentera en kort intervju med en av Forums medlemsorganisationers lokala föreningar, som sedan några år, utvecklar ett idéburet företag inom föreningen.

Ludvig Sandberg

Intervju med Mats Wåhleman, verksamhetsledare för Hela Människan Botkyrka-Salem.

1. Varför utvecklar ni företagande?

Två syften, dels för att skapa en egen finansiering av vår sociala kärnverksamhet och dels för att skapa arbetsplatser för att kunna erbjuda arbetsintegrerande rehabilitering och anställningar för långtidsarbetslösa. Och det har vi lyckats väldigt bra med. För tre år sedan var vi 3 heltidstjänster, idag är vi ca 13 och inom några månader tror jag vi är ca 20 heltidstjänster och ca 25 individer varav en stor del är personer antingen med funktionsnedsättning och/eller kommit från långvarig arbetslöshet.

2. Driver ni företaget/företagen som egna juridiska personer?

Nej, de är en del av vår ideella organisation med egna kostnadsställen. En del av den är momspliktig annan inte.

3. Lyckas ni få överskott i verksamheten?

Det är en definitionsfråga i dagsläget. Vi har genomfört stora ekonomiska investeringar i företagen och våra lokaler vilket gjort att mycket av de ekonomiska resurserna gått dit de första två åren. Samtidigt som företagen bär större delen av våra gemensamma kostnader vilket gör att våra sociala kärnverksamheter har mindre kostnader idag. Vi kan samtidigt se att när kommunen valde att ta bort stödet till en av våra kärnverksamheter så hade det inneburit nedläggning för hela organisationen om vi inte haft vårt sociala företagande.

4. Ni har gått med i Företagarna, vad har det betytt för er?

Det betyder att vi kommer in i ett sammanhang och ett nätverk där vi både kan bidra med våra perspektiv och samtidigt få del av erfarenhet och kompetens i att driva företag. Vi får även kontakt med möjliga affärspartners, där vi kan samverka och vara leverantörer. Det ger oss samtidigt en ökad legitimitet för våra företag.

5. Att ni är en idéburen organisation som driver företag, vad betyder det?

Det innebär att vi måste vara väldigt noga med att ha vår idé och värdegrund central även i företagandet. Det är lätt att bara hamna i vinstmaximering om man inte står stadigt grundad i en värdegrund. Lika viktigt är det att säkerställa en organisations- och företagskultur som bottnar i vår värdegrund och idé. Och det kan vara svårt och kräva väldigt mycket arbete, särskilt om man växer snabbt i det idéburna/sociala företagandet. Det är även viktigt att inte hela organisationen blir företagande så vi glömmer vårt uppdrag. Som idéburen organisation krävs även en kompetensutveckling i företagande, företagsekonomi och styrmedel. I många delar skiljer sig arbetssätt vilket kräver ny kompetens både bland personalledning och styrelse.

6. Påverkar företagandet ert frivilligarbete? Om ja, hurdå?

Jo det gör det men framförallt positivt. Vi har idag många fler frivilliga än vi hade som liten organisation. Det beror dels på att vi har många fler arbetsuppgifter som vi behöver frivilliga till och att vi även har personella resurser att administrera dessa. Idag har vi frivilliga som serverar frukost på Riagården, vi har de som är här och brer 250 räkmackor inför marknader vi är med på, vi har de som hjälper oss sortera böcker och värdera tavlor mm. Så för oss har detta inneburit ett ökat frivilligengagemang vilket kanske kan upplevas tvärtom mot vad man trodde?

Forums arbetsgrupp för idéburet företagande kommer att vara med på Sociala företagsmässan i februari 2011.

För andra gången arrangerar SKOOPI- Sociala arbetskooperativens intresseorganisation – i samverkan med Tillväxtverket, Coompanion Sverige och Arbetsgivarorganisationen KFO, Sveriges största mässa för arbetsintegrerade sociala företag och sociala arbetskoperativ.

Forums arbetsgrupp för idéburet företagande har medlemmarna IOGT-NTO, Hela Människan, Sveriges Blåbandförbund, Sveriges Stadsmissioners Riksförening och Svenska Röda Korset. Arbetsgruppen har bestämt sig för att medverka på mässan med en monter. Syftet är att i ett sammanhang lyfta fram det företagande som sker inom eller nära kopplat till idéburna organisationer.

LÄs mer om mässan här.