Kriterier för bedömningen av stipendieuppsatser
Uppsatsen ska behandla någon aspekt av det civila samhällets roll i välfärden, med relevans för välfärdsfrågor i Sverige. Uppsatsen tar upp en frågeställning som bidrar till ökad kunskap och stimulerad debatt inom området eller en problematisering av begreppen. Uppsatsen är välskriven, väl avgränsad och har ett klart och tydligt syfte med preciserad frågeställning.
Stipendiet utlyses en gång per år. Uppsatsen ska vara på kandidat-, magister- eller masternivå och ska vara framlagd och godkänd vid ett svenskt universitet eller högskola under 2013 eller 2014.
Följande definitioner kommer juryn att utgå från i bedömningen av inkomna uppsatser:
Med civila samhället avses:
- Alla de initiativ där människor går samman av fri vilja och organiserar sig för att förbättra i sin egen eller andras vardag
- Aktivitet som ligger utanför – eller är organisatoriskt fristående från – stat/kommun/landsting, näringslivet, familjen och där vinstutdelning inte är ett mål
Med välfärd avses:
- Insatser, engagemang, tjänster och andra resurser som kan göra att människor medvetet kan välja för att säkra sin trygghet och påverka sin livssituation vid bland annat barndom, skolgång, sjukdom, ålderdom, arbetslöshet, funktionsnedsättning.
Med ”aspekt av det civila samhällets roll” menar vi till exempel:
- produktion av tjänster eller tillhandahållande av service
- röstbärare eller opinionsbildning
- innovation, metodutveckling, kvalitet
- finansiering och resurser
- samspel eller samverkan med andra
- transnationalitet
Om det civila samhällets roll i välfärden
Det civila samhällets roll i välfärden har under de senaste åren förändrats. Bland annat har omfattande förändringar gjorts i finansieringen av skola, vård och omsorg samtidigt som olika typer av frivilligt socialt arbete ökar. Organisationer, stiftelser och kooperativ är idag aktiva i allt från politisk påtryckning, till organisering av frivilliga insatser. De utgör också en liten men växande del av de nya välfärdsproducenterna.
På grund av den här utvecklingen ställer vi oss nu flera frågor i synliggörandet, granskandet och i debatten om förutsättningarna för och betydelsen av civila samhällets organisationer, både folkrörelserna och andra former av idéburna organisationer. Gör det skillnad för individerna om exempelvis en skola drivs av en idéburen organisation? Vad betyder det att offentliga sjukhus börjar organisera volontärer? Vilken roll vill idéburna organisationer själva spela i välfärden? Vilken roll vill politiker att idéburna organisationer ska spela? Hur påverkar olika typer av avdragsrätt för gåvor specifika verksamheter?
Några exempel på ämnesområden:
- Historiebeskrivning av civila samhället i välfärden
- Gränslandet mellan ideellt och kommersiellt i välfärden
- Gör det skillnad för individerna om välfärd drivs av föreningslivet?
- Står demokrati i motsättning till effektivitet i välfärden?
- Andra aktörers syn på civila samhället i välfärden
- Vilken roll vill idéburna organisationer själva spela i välfärden?
- Samhällsentreprenörskap i välfärden
- Hur påverkar avdragsrätt för gåvor och andra ekonomiska förutsättningar specifika verksamheter?
- Samverkan/relationen mellan civilsamhället och offentliga institutioner respektive näringsliv
- Offentliga aktörers organisering av volontärer i välfärden
- Sociala företag, kooperativ och icke vinstutdelande aktörer i välfärden