Det var en enad trio EU-parlamentariker som diskuterade civilsamhälle när organisationen Civos hade samlat till möte i Europahuset den 17 februari.
– Hittills har det mest varit politiker som har satt dagordningen för politiken i EU-valen. I de svenska valen har det däremot varit civilsamhället. Men detta börjar hända även inom EU-politiken. Civilsamhället tar nu också med EU-perspektiv i sina texter, det såg vi inte för ett antal år sedan, säger Kent Johansson, EU-parlamentariker (C).
Kent Johansson var en av de tre EU-parlamentarikerna som deltog i panelen under Civos möte på Europahuset den 17 februari. Deltog gjorde även Isabella Lövin (Mp) och Jens Nilsson (S). Representanter från civilsamhället i panelen var Staffan Nilsson från LRF och ledamot i den Europeiska Ekonomiska Social Kommittén (EESK) samt Inger Persson från Konsumentföreningen och också ledamot mot i EESK. Forum EU-sakkunnige Ariane Rodert ledde samtalet.
Alla tre parlamentariker var eniga om att civilsamhället har en viktig roll i uppbyggnaden av Europa och EU-politiken och de efterfrågade mer påtryckning från ideella organisationer.
– Jag vill skicka med ett allmänt tips till civilsamhället. Ingången att påverka är Europaparlamentet. Kontakta oss parlamentariker, vi har makt att påverka, säger Isabella Lövin.
Europapolitiken är central för olika politiska beslut som tas i Sverige och påverkar ideella organisationers vardag. Men Jens Nilsson tror att civilsamhället kan göra mer.
– Europapolitiken är bra för civilsamhället, men vi utnyttjar inte det fullt ut här i Sverige, säger han.
Ariane Rodert tar också upp frågan om just svårigheten att hämta hem EU-politiken till den svenska kontexten. Kanske vill inte svenska politiker att man ska gå direkt till EU-politiken, utan att man i stället ska kontakta de olika departementen först, kommenterar Isabella Lövin på Roderts fråga.
De tre EU-politikerna har också en gemensam syn om den viktigaste frågan inom EU är just nu. På grund av de främlingsfientliga och rasistiska strömningarna som ökar i Europa svarar alla tre att demokrati och mänskliga rättigheter är en av nyckelfrågorna i dag.
Forum kommentarer
Sverige har formellt sett varit en del av EU sedan 1995. Men kanske är det mer på riktigt nu?
På Maidan i Kiev är en anslutning närmare EU ett sätt att uttrycka viljan till rättsstat och demokrati. Så känner nog rätt få i Sverige. Men fler och fler inser nu att Sverige och EU sitter ihop. När EU-migranter utgör en del av våra gatubilder då blir det tydligt att våra politikområden sitter samman. Migration, socialpolitik, utvecklingsarbete, skattefrågor – allt hänger samman.
Detta var också tydligt när tre EU-parlamentariker mötte företrädare för civilsamhället i Europahuset i förra veckan. För att kunna arbeta med frågan om stöd till EU-migranter måste vi agera på EU-nivå. Då blir våra representanter i parlamentet viktigare för oss inom civilsamhället. Det är därför viktigt att de då också förstår vilka verkligheter vi har och vilka problem vi vill lösa. Det fanns en nerv i delar av samtalet på Europahuset som inte funnits i dessa sammanhang tidigare. Kanske blir vi fler som röstar den 25 maj? Kanske blir mötena mellan organisationerna och parlamentarikerna i Bryssel fler? Kanske bildar de ett tvärparlamentariskt nätverk för civilsamhällesfrågor? Det var i alla fall uppe som förslag från en av parlamentarikerna.