Den ekonomiska situationen i Arjeplog har lett till att medborgarna nu börjar hjälpa till med småsysslor för att rädda kommunen.
I avfolkningsbygden Arjeplog startade allt med en annons i lokaltidningen där Arjeplogs kommunalråd efterlyste en byamentalitet där alla drar sitt strå till stacken. Hos kommunen finns en lista på saker som kommunens invånare kan hjälpa till med frivilligt; placera blommor, klippa gräs, reparera vandringsleder och få centralorten att se någorlunda prydlig ut.
Men det hela möts av både positiva och negativa tongångar. En del kan inte alls tänka sig att göra uppdrag ideellt, medan andra tycker att det är bra.
– Vi märker att det finns ett stort engagemang hos människor, säger kommunalrådet. Står vi i valet att plantera blommor eller att en lärare blir arbetslös, då hjälper människor till att plantera blommor.
Se artikeln ”Ideellt arbete åt kommunen” här
Se TV-reportaget ”De arbetar ideellt arbete åt kommunen” här.
Forum kommenterar – Ska hela Sverige leva?
Vi slår igen alla orter norr om Östersund och väster om Umeå, låter naturen ha sin gång och skapar några av världens största orörda nationalparker. På tio år har vi så skapat en nationell tillgång av stora mått, i ett Europa som kvävs i sin kolsmog och avgaser, där människor trängs i timslånga köer utan att någonsin se orörd natur. Tänk vilka temaresor man skulle kunna skapa med dessa förutsättningar. Tänk vilken goodwill Sverige skulle få internationellt. För det är nu ändå för dyrt att hålla dessa orter i den norrländska glesbygden under armarna. Ge folk där ordentliga flyttbidrag, skapa ett bra mottagande längre söderut. Skapa en positiv anda kring det hela med en slogan som: Vi flytt visst!
Eller…
Nu bjuder vi in hela världen att bosätta sig i norra Sverige. Vi skulle behöva vara 85 miljoner människor i Sverige för att ha samma befolkningstäthet som tex Tyskland och därmed ha grund för att kunna betala järnvägar, sjukhus, polis, skolor, etc, som de kan. Helt enkelt därför att en miljard euro delat på 80 miljoner är 12.50 € medan en miljard euro delat på 9 miljoner är 111 €.
Eller..
Nu privatiserar vi hela norrland. Riskkapitalbolag får köpa upp områdena för en liten peng, investera i det som behövs för att utnyttja de relativa fördelar som finns och bygga den industri som kan skapa en attraktiv region. De människor som inte passar in i industriernas rekryteringsprofiler får halverat försörjningsstöd och istället flyttbidrag om de flyttar till ett arbete nån annanstans. Arbetslinjen.
Vad vill vi då?
Nej, nog skojat, vi får nog knoga på under devisen Hela Sverige ska leva. Och då måste vi hantera att det finns ett ganska stort antal kommuner som har samma utgångsläge som Arjeplog, med minskande befolkning, sviktande skatteunderlag, dåligt underhållen infrastruktur och därmed problem med att hålla den standard på service som vi är vana vid. Ekonomin går helt enkelt inte ihop. Det spelar ingen roll om de skulle höja skatten till 70 kr per intjänad hundring, det går inte ihop ändå. Det är det vi ser i Arjeplog och på många andra ställen.
Det tragiska i detta är att det är då man ”upptäcker” värdet av det frivilliga arbetet. Ställd mot väggen tvingas människan ta till de resurser som finns. Men det är också i krislägen som det bästa hos människor blir synligt. Kanske återskapas i Arjeplog något av det som den ursprungliga betydelsen av ordet kommun bar med sig, dvs ”vårt gemensamma”, när man ber innevånarna hjälpas åt för att klara bygden? Kanske bryts det samhällskontrakt som säger att medborgaren främst är kund och kommunen främst är tjänsteproducent? Eller görs detta på bekostnad av de människor som behöver stöd i vardagen? Blir det så att de får nöja sig med det folk behagar ge, får klara sig på välgörenhet?
Den sista frågan är beroende av hur listan på uppgifter som innevånarna ombeds hjälpas åt med är konstruerad. Är det stöd till enskilda som inte har någon annanstans att vända sig, eller är det sådant som är av mer allmän karaktär?
Detta är en verklig utmaning att hantera!
Ludvig Sandberg