Samarbete med kommuner i konkreta sakfrågor är något som många organisationer välkomnar, men att nämndordföranden säger Jag tror att det är en gångbar väg att utnyttja frivilligorganisationerna är svårt att tolka som en positiv och förtroendefull inledning.
I Växjö vill kommunen satsa på att erbjuda nyanlända flyktingar faddrar eller fadderfamiljer. Initiativet har redan pågått ett tag, och ordföranden i nämnden för arbete och välfärd, Benny Johansson, säger att kommunen använt Volontärbyrån för att hitta frivilliga till detta, men tyvärr inte fått något napp. Kommunen har nu utrett frågan och kommit fram till att man vill ha flera saker:
En mer organiserad form med budget
Öronmärkt personal för rekrytering av faddrar
Kontakter med frivilligorganisationer
Samarbete med kommuner i konkreta sakfrågor är något som många organisationer välkomnar, men att ordföranden säger Jag tror att det är en gångbar väg att utnyttja frivilligorganisationerna är svårt att tolka som en positiv och förtroendefull inledning.
Ordförande Johansson beskriver det som att kommunen under ett par år har sökt frivilliga via Volontärbyrån för att erbjuda detta stöd, men att man inte fått napp där. Det är fel uppdrag på Volontärbyrån kan enbart läggas ut av ideella organisationer och inte av kommunala verksamheter. I det här fallet har Röda Korset haft ute några uppdrag om fadderverksamhet. Röda Korset i Växjö har redan både språkträningsmöjligheter, cyklingskurser med mera, och säkert finns också andra organisationer som är engagerade i frågan. Kanske är det så att kommunen har ett samarbete med dem, och att det är detta som ordförande menar? Om det finns ett sådant samarbete är det bra vår erfarenhet visar att det är betydligt bättre och mer långsiktigt för kommunen att bygga vidare på existerande samverkan istället för att börja bygga upp något helt eget.
Om man i Växjö vill satsa på att bygga upp och utveckla samverkan med föreningslivet bör kommunen också fundera igenom var man ska satsa de extra resurserna. Att anställa kommunal personal för att rekrytera faddrar till föreningslivet är inte en framkomlig väg, eftersom föreningslivet själv sköter den rekryteringen. Att ringa föreningslivet för att be dem att skicka sina frivilliga till en ny kommunal verksamhet fungerar inte heller föreningslivet arbetar inte med att engagera människor i frivilligt arbete, för att skicka iväg dem till en kommunal verksamhet. Nej, låt föreningslivet göra det de är bra på att inspirera människor till frivilligt engagemang och satsa de extra resurserna på att ge organisationerna möjlighet att utveckla det.
I utredningen föreslås också att kommunen ska erbjuda ersättning för dem som utför fadderuppdrag både kostnadsersättning och annan ersättning/arvode. Kostnadsersättningar är inte ovanliga, och det är en god idé för kommunen att inkludera sådant i sitt samarbete med föreningslivet. Men den andra ersättningen/arvodet ställer vi oss frågande och kritiska till. Frivilliguppdrag måste bygga på just frivillighet att den som utför uppdraget vill och har lust att göra det, och inte för att man får betalt för detta. I Sverige har vi normalt sett bara en typ av frivilligarbete som har arvode och det är de lagstadgade uppdragen. Våra lagar ställer krav på att vissa typer av frivilliguppdrag ska kunna erbjudas, och dessa uppdrag är ofta till sin karaktär myndighetslika som god man eller förvaltare. Där är det motiverat med arvoden, inte minst eftersom dessa uppdrag inte är lika lätta att avsluta. Men att införa arvoden för den här typen av frivilliguppdrag är knepigt ska Växjö kommun då också erbjuda arvode till frivilliga som besöker äldreboenden? Till frivilliga som är scoutledare? Till frivilliga fotbollstränare? Till frivilliga som arbetar med drogförebyggande arbete? Till frivilliga föräldrar om nattvandrar? Var går gränsen när vi inte längre kan säga att detta är frivilliga uppdrag? Och när blir det hela istället dåligt betalda arbeten/ersättning av offentliga tjänster genom utnyttjande av gratis arbetskraft?
Generellt är det naturligtvis positivt att Växjö vill ta initiativ som kan förändra och förbättra situationen för de nyanlända i staden. Det finns bättre och sämre metoder för att bygga ett sådant samarbete med föreningslivet, och en del fallgropar som kan undvikas. Det finns också mycket att lära sig av hur andra har gjort. En metod som verkar ha lagt grunden till ett långsiktigt och positivt samarbete på andra håll, är när kommunerna har bjudit in föreningslivet till att skapa en lokal överenskommelse där man gemensamt arbetar fram hur man ska kunna samarbeta på ett bra sätt(se till exempel Socialekonomis överenskommelse med region Skåne). Vårt tips till Växjö är ni börjar där, samtidigt som ni bygger vidare på det arbete som det lokala föreningslivet redan erbjudar de nyanlända.
Göran Pettersson
Generalsekreterare
Forum för Frivilligt Socialt Arbete