Hur ser dagens filantropi ut?

8 maj 2013
I en artikelserie i GP kan vi läsa hur dagens filantroper tydligare vill ge pengar till hjälp till självhjälp och entreprenörsverksamhet. Det menar bland annat Karl Palmås från Chalmers som forskar om just entreprenörskap och samhällsförändring.

Enligt Karl Palmås finns det också en ny tendens inom näringslivet att skänka pengar i linje med det mer angloamerikanska sättet. Det vill säga att det finns en önskan om större avdragsmöjligheter för donationer.

Läs hela artikelserien.
Läs även om Lundin Oil som startat stiftelse för att investera i småföretag. ”Jag tror inte på traditionellt bistånd”, säger styrelseordförande Ian Lundin till Dagens Industri.

FORUM KOMMENTERAR

Forum har som organisation sedan tidigare fattat beslut om att vi anser att en solidariskt finansierad (dvs skatter) välfärd är både etiskt och praktiskt nödvändig. Dvs att inriktningen generellt som Sverige och de övriga nordiska ländernas välfärdssystem bygger på, har vårt fulla stöd. Vi tar däremot inte ställning till exakta nivåer av skatteuttag eller kring exakta gränser för vad den offentliga välfärden ska omfatta. Det är partipolitisk mark. Våra medlemsorganisationer som ju har särskilda kunskaper inom sina respektive områden har då och då uppfattningar om vad som bör vara offentligt finansierat och reglerat och det står dem naturligtvis fritt. Vi skriver detta, eftersom det har betydelse för frågan om filantropins roll i vårt land. Om vi har och vill behålla ett system där vi betalar (i internationell jämförelse) höga skatter för att det möjliggör ett system där det offentliga kan påta sig rollen av att garantera grundläggande service och stöd till människor, så säger vi samtidigt att för detta grundläggande stöd ska människor inte behöva förlita sig på filantropers beslut. Det ska istället vara vår gemensamma demokrati som fattar dessa beslut.

Men detta betyder inte att filantropin därför saknar betydelse i vårt land. Den har spelat och spelar också framöver centrala roller. Därför är det viktigt att det förs en öppen och mångbottnad diskussion om företeelsen. Vi har också tidigare sagt att vi anser att den form av avdragsrätt som nyligen införts, inte är bra. Vi anser att den förfördelar organisationer som arbetar med politisk påverkan och förebyggande arbete, och bara lyfter fram sådan verksamhet som behandlar redan uppkomna problem. Vi menar att avdragsrätten i Sverige behöver arbetas om så att den blir mer neutral i förhållande till organisationernas inriktning. Men även om det görs, så finns en risk att filantropernas pengar har en tendens att gå till vissa typer av verksamheter och mindre till andra, är vår övertygelse. Och detta är en aspekt som alltid måste hållas tydlig i diskussionen.

I artikelserien diskuteras om det är så att den moderna filantropin är mer entreprenöriell än tidigare. Så kan det vara. Vad som bedöms som framgångsrikt i den ena perioden faller ur smaken i nästa. Den som tittar tillbaka lite i civilsamhällets historia hittar mycket entreprenöriell kraft och verksamhet. Redan i början av 1900-talet drevs verksamheter vars syfte var att ge människor verktyg att stå på egna ben på ett eller annat sätt. Även om Arvid Falk i Strindbergs Röda rummet raljerade över välgörenhetstanterna, så var det faktiskt så att många av dem var besjälade av att ta bort rötterna till utsattheten, att de arbetade för att ge människor verktyg till egenmakt. Och om vi tittar på många organisationer i det civila samhället av idag, så finns det en experimentlusta där man prövar också företagandets former för att uppnå sina organisationers mål. Vill filantroper stötta detta, så att vi kan bidra mer till den sociala innovation som behövs för att möta de samhällsutmaningar vi står i, så är det bra!