Kvinnojourers arbete bör stärkas och ges långsiktiga förutsättningar och civilsamhällets insatser mot psykisk ohälsa utvecklas. Det är några av de förslag som riksdagsledamöter motionerat om under allmänna motionstiden i höst. Men vid sidan om dessa finner vi också förslag för att begränsa civilsamhällets utrymme, däribland förslag om att avveckla bidrag till etniska organisationer och trossamfund.
Under den allmänna motionstiden i höst inkom över 4 000 motioner, vilket är det högsta antalet sedan 2005. Forum har analyserat dessa riksdagsmotioner i syfte att klarlägga ledamöternas prioriteringar i förhållande till civilsamhällespolitiken i Sverige. Även om det är sannolikt att den stora majoriteten av motionerna kommer att röstas ned, så säger det något om hur våra folkvalda riksdagsledamöter ser på civilsamhället.
I det som följer ger vi huvuddragen av det vi sett i både enskilda motioner, flerparti- och kommittémotioner samt partimotioner.
Begränsat utrymme för civilsamhällesfrågor
Av de många motioner Forum analyserat är det endast en bråkdel som lyfter civilsamhället. Flera områden där Forums medlemmar och civilsamhället i stort gör avgörande insatser ägnas därtill bara begränsad uppmärksamhet, exempelvis arbetet med människor som lever i hemlöshet och socialt förebyggande insatser i socioekonomiskt utsatta områden. Bland de motioner som lyfter civilsamhället är det flera av partiernas ledamöter som betonar vikten av civilsamhället och att värna om människors engagemang. Forum hade dock gärna sett fler konkreta förslag på hur civilsamhället ska få bättre förutsättningar att verka.
Positiva signaler om stödet till ideella kvinnojourer och arbetet mot psykisk ohälsa
Flera riksdagsledamöter, däribland ledamöter från Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna, har skrivit motioner där de betonar att våldet mot kvinnor är i ett kritiskt läge och att något behöver göras snarast. Ledamöter från Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lyfter i sina motioner fram de ideella jourernas unika och stora kompetens som en viktig resurs i kampen mot våldet. Det är en stark och positiv signal om att kvinnojourernas viktiga arbete ges det erkännande det förtjänar. Ett annat område som ges uppmärksamhet är arbetet mot psykisk ohälsa. Bland annat ledamöter ifrån Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter betydelsen av ideella insatser i arbetet för att motverka psykisk ohälsa och argumenterar för att dessa ska stödjas och uppmuntras, till exempel genom ökad samverkan.
Skärpta demokrativillkor högt på agendan
I flera motioner riktas även stort fokus på demokrativillkor för civilsamhället, där ledamöter från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Liberalerna exempelvis betonar att man bör driva på och implementera demokrativillkor vid bidragsgivning till civilsamhället. Liberalerna uttrycker att regeringen snarast bör lägga fram förslag till demokrativillkorsutredningen och även implementera dessa på kommunal och regional nivå. Sverigedemokraterna i sin tur går ett steg längre och skriver i en motion att de har mer långtgående ambitioner och förslag i sak än regeringen när det gäller att skärpa demokrativillkoren. Detta trots att många aktörer, däribland Forum, rest flera synpunkter på Demokrativillkorsutredningens förslag till demokrativillkor som ännu inte hanterats av regeringen, och som i förlängningen riskerar att begränsa civilsamhällets demokratiska utrymme.
Kritik mot folkbildningen och Folkbildningsrådets roll
I flera av motionerna märks även en kritisk ton mot folkbildningens finansiering och Folkbildningsrådets roll. Ledamöter från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna lyfter i det avseendet att statsbidrag till folkbildningen aldrig ska delas ut till antidemokratiska studieförbund, och att Folkbildningsrådets roll därför behöver ses över. Ledamöter från Liberalerna skriver i en motion att man bör ge Folkbildningsrådet ett tydligare uppdrag att följa upp statsbidraget utifrån de statliga intentionerna, och till exempel Kristdemokraterna lyfter att Folkbildningsrådets rutiner bör ses över. En annan motion från kristdemokraten Mikael Oscarsson argumenterar för en utredning av hur omfattande Folkbildningsrådets fusk är gällande bidragsbetalningar. På samma tema skriver moderaten Ann-Sofie Alm att man bör utreda möjligheten att ge ansvaret till en statlig myndighet att betala ut och granska statsbidragen istället för Folkbildningsrådet. Sverigedemokraterna i sin tur vill se att Folkbildningsrådet ersätts med en annan aktör.
Ledamöter från Miljöpartiet och Socialdemokraterna betonar samtidigt andra perspektiv på folkbildningen, och ser kritiskt på vad de kallar för nedmonteringen av folkbildningen i landet. Miljöpartiet kräver därför ett nationellt initiativ för att värna studieförbunden och folkhögskolorna, medan Socialdemokraterna ser ett behov av en översyn av dagens regelverk kring bidrag till studieförbunden i syfte att underlätta för studieförbunden att bedriva sin verksamhet.
Oroande angrepp på civilsamhällets utrymme
De många motioner som med kraft argumenterar för strängare demokrativillkor och hårdare granskning av folkbildningen, utan att för den delen ge konstruktiva förslag på de många dilemman som synliggjorts i samband med Demokrativillkorsutredningen, anser Forum är oroande. I ljuset av att flera andra motioner samtidigt föreslår att statliga bidrag inte bör ges till organisationer som vilar på etnisk grund eller till trossamfund som inte kan anses ”bevara kulturarvet” tecknas en bild som vittnar om en allvarlig förskjutning i synen på civilsamhällets roll och bidrag till demokratin. Det handlar dels om ett konsekvent misstänkliggörande av en viss typ av organisationer (däribland etniska och religiösa) och dels om anmärkningsvärda krav på statlig styrning och kontroll. En utveckling som ytterst riskerar civilsamhällets oberoende.
Forum noterar också att flera ledamöter grundar sina motioner och förslag på den hårt kritiserade MSB-rapporten om Muslimska brödraskapet i Sverige, vilken tidigt diskvalificerades av forskare som otillförlitlig och vars konsekvenser och följdverkningar Forum varnat för. Betydelsen av att allt fler röster i Sveriges högst beslutande organ trots detta söker mandat för förslag baserat på den typen av underlag får anses alarmerande.
Om allmänna motionstiden
Syftet med allmänna motionstiden är att riksdagsledamöter ska få lämna förslag om alla frågor som riksdagen sedan beslutar om. Samtliga motioner behandlas av respektive utskott och därefter fattar riksdagen beslut. 2021 började allmänna motionstiden den 14 september och slutade den 5 oktober.