Vinst eller inte i välfärdssektorn - välfärdsutredningens förslag om vinstbegränsning fälldes i början av juni, och kommer i stället bli en valfråga. Men andra förslag har gått igenom, som att kommuner nu kan tillfråga idéburna först om upphandlingen underskrider EU:s tröskelvärde. Forum reder ut de olika förslagen.
Regeringen och Vänsterpartiet har ju under några år nu drivit frågan om att det inte ska vara tillåtet att driva offentligt finansierad välfärd och ta ut vinst som betalas ut till aktieägare. Välfärdsutredningen eller ”Reepalu-utredningen” arbetade ju också med detta som en central utgångspunkt. De lade fram förslaget om att maximera vinstuttaget till sju procent av operativt kapital. Det fälldes av riksdagen den 7:e juni och detta blir nu alltså en valfråga.
Men ett viktigt förslag som nu har gått igenom i riksdagen är att kommuner nu kan vända sig direkt till idéburna organisationer för upphandling, om upphandlingen underskrider EU:s tröskelvärde på 750 000 Euro. En stor mängd sociala tjänster under detta tröskelvärde ska alltså kunna upphandlas förenklat. Summan gäller per kommun och år. Det ekonomiska värdet av verksamheter som kan sägas vara samma typer av tjänster ska räknas ihop. Detta är ett viktigt beslut för idéburnas roll i välfärden. Det är dock bra att komma ihåg att för större kommuner kan nog tröskelvärdet slå i taket ganska snabbt, så dess betydelse ska inte överdrivas.
Ett annat förslag som gick igenom är reserverade kontrakt (art 77 i LOU* och art 94 i LUF**) som nu alltså införs i svensk rätt. Det vill säga att man kan reservera särskilda kontrakt om välfärdsverksamhet just till idéburna organisationer. Detta bedöms kunna ge vissa positiva effekter för oss i civilsamhället. Men det finns en begränsning i beslutet som tyvärr gör det hela mindre intressant, en organisation som haft ett kontrakt i tre år ska inte kunna få det igen.
Riksdagen skickade två budskap till regeringen i samband med det beslutet. Det ena var att riksdagen anser att också kommuner bör tillståndsprövas samt att regeringen borde säkerställa att små välfärdsföretag kan etablera sig.
Ett annat förslag som gick igenom, som både kommer från Välfärdsutredningen men även den tidigare Ägarprövarutredningen, är att det ska ställas vissa krav på de enskilda aktörer som ska bedriva verksamhet inom områden som ligger inom ramen för:
- Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,
- Socialtjänstlagen och
- Skollagen
Fokus är att aktörerna ska ha en tillräcklig ekonomi, inte ha skatteskulder och krav på tillräckliga kunskaper för att bedriva sin verksamhet. Detta är givetvis bra, vi behöver kvalitativa aktörer som bedriver välfärdsverksamhet.
Så sammantaget har det nu röstas igenom flera förslag som flyttar fram möjligheten för fler idéburna att driva välfärdsverksamhet, det är bra! Men det är också viktigt att här nämna den nya utredning som regeringen tillsatte härom veckan, som dels har i uppdrag att göra en tydligare avgränsning för vad som är idéburen välfärd, men också skapa bättre förutsättningar för Idéburet offentligt partnerskap. Den kommer eventuellt bli ännu mer central för civilsamhällets aktörer. Om vi vågar samverka mellan sektorer kan vi göra mer och större! I partnerskap med idéburna organisationer löser vi samhällsutmaningar tillsammans.
Förslagen som röstades igenom av Riksdagen den 7 juni kommer att träda i kraft den 1 januari 2019.
Göran Pettersson
Generalsekreterare Forum – idéburna organisationer med social inriktning
*Lagen om offentlig upphandling
**Lagen om upphandling i försörjningssektorerna
Läs mer
Läs även Famnas, KFO:s och SSR:s debattartikel om de nya besluten: Lagändring banar väg för idéburen välfärd