Ett antal debattörer och organisationer har redan konstaterat att den nya budgeten inte är så positiv för den idéburna sektorn och vi tvingas hålla med. Forum saknar inte bara tydliga bidrag till sektorn utan framför allt en fräschare analys av civilsamhällets betydande roll i välfärden. Det skriver Forum i en kommentar till statsbudgeten.
Ett antal debattörer och organisationer har redan konstaterat att den nya budgeten inte är så positiv för den idéburna sektorn och vi tvingas hålla med. Forum saknar inte bara tydliga bidrag till sektorn utan framför allt en fräschare analys av civilsamhällets betydande roll i välfärden. Nu ser vi i stället den nya regeringen ta en traditionell roll samtidigt som man håller kvar flera bidrag på samma nivåer som tidigare och inte tar fram utvecklingspengar för ökad samverkan mellan det idéburna och det offentliga.
Både bidragen för idrotten och handikapprörelsen ligger helt stilla, trots att man har utlovat höjningar. Status quo gäller även för anslaget till ungdomsorganisationer. Men ännu värre kan vi se en kraftig minskning av stödet till trossamfunden. Samtidigt föreslås att skatteavdraget för gåvor till ideella organisationer helt tas bort från och med 2016. Inom ramen för hälso- och sjukvård och social omsorg (utgiftsområde 9) så skärs även bidrag till ”utveckling av socialt arbete m.m.” ner med hela 170 miljoner. Dessa pengar läggs i stället på äldreområdet. Regeringen skriver i och för sig att anslaget får användas för bland annat ”bidrag för att utveckla samverkan med idéburna organisationer”, men det görs alltså med 170 miljoner kr mindre än förut. Knappast en satsning på det civila samhället inom det sociala området. Dessutom står också av allt att döma bidraget som Socialstyrelsen administrerar till socialt inriktade organisationer stilla. Det har den summan gjort sedan bidraget inrättades. Förlusten i reellt värde är numera betydande. När dessa pengar ovan försvinner från det civila samhället i Sverige, från verksamhet för papperslösa, från mötesplatser för nykterhet, från ungdomsidrott och så vidare så ser vi heller ingen kompensation från regeringen.
Det finns såklart vissa bra priorteringar. På den vinnande sidan finns folkbildningen som får en marginell men dock en ökning av deras bidrag och kvinnojourerna som får ett kraftigt tillskott till sin verksamhet. Så kan också bli fallet för de organisationer som söker medel från Socialfonden, eftersom det nu verkar finnas pengar i statsbudgeten för statlig medfinansiering. Detta ser vi såklart som positivt men det räcker inte för att se sektorn som en helhet.
Politiken för det civila samhället ligger inom ramen för utgiftsområde 17 i budgeten, det har den gjort ända sedan denna politik röstades igenom av en enig riksdag 2010. Om vi tittar närmare på detta utgiftsområde kan vi se att det staten anser som mest viktigt att stödja är folkbildningen, därefter idrott följt av regional kulturverksamhet. Därefter är det att hålla kyrkobyggnaderna i stånd och därpå ungdomsorganisationerna, kulturmiljövård och så trossamfunden. Längst ner på listan, knappt synligt i diagrammet där det presenteras, finns ”insatser för att stödja ideella sektorn” som får totalt 24 miljoner. Är övriga bidrag som diskuterats här inte till för att stödja ideella sektorn, kan man fundera på? Regeringen borde fundera igenom vad denna anslagspost egentligen handlar om och ge den ett namn som går att förstå. Kanske skapa en anslagspost som heter paraplyorganisationer och så särredovisa stödet till dessa här? Riksidrottsförbundet, Folkbildningsförbundet, Ideell Kulturallians, Forum, Famna, etc. Då skulle man kunna koppla intressanta uppföljningsmål just till paraplyorganisationerna.
Men en statsbudget handlar inte bara om bidragsnivåer. Vad gäller analysen av civilsamhällets roll i samhället och välfärden ser vi också en väldigt traditionell budget från den nya regeringen. I avsnittet om överenskommelsearbetet mellan idéburna organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen skriver regeringen att ”det civila samhället är del av välfärdssamhällets grund”. Detta är för en socialdemokratisk regering en rätt så radikal skrivning och återspeglar den idéutveckling som skett under några decennier i partiet. Om dessa skrivningar ska tas på allvar så är stödet på helt fel nivå. Och icke mindre viktigt så görs inga kopplingar till civilminister Ardalan Shekarabis (S) fögderi (utgiftsområde 1, Rikets styrelse) där styrningen av staten, bortom New Public Management som han skriver, är i fokus. Inom detta område indikeras en ambitionshöjning men hela perspektivet av samverkan med det civila samhället är frånvarande. Det är inte hållbart.
Om Överenskommelsen skriver också regeringen att den sociala överenskommelsen har varit viktig för att stärka de idéburna organisationernas förutsättningar som röstbärare. På ett plan anser vi att detta stämmer, nämligen att fler myndigheter och utredningar får instruktioner om att samverka med idéburna organisationer. Men den uppföljning som gjordes av oss organisationer som skrivit under Överenskommelsen visade inte att organisationerna själva anser att det blivit lättare att verka som röstbärare och opinionsbildare under perioden 2008 fram tills nu. Därutöver trycker regeringen på stödet till de regionala och lokala överenskommelserna. Det håller vi med om, bara det inte betyder att man tror att jobbet är gjort nationellt. Det finns mycket kvar att förbättra, menar vi.
Utredningen Ett stärkt civilsamhälle som i dag leds av Dan Ericsson, får uppenbarligen fortsätta enligt skrivningarna i budgeten. Det är positivt menar vi. Dock står det att ”Regeringen avser att överväga behovet av en förändrad inriktning på uppdraget”. Det ska troligen tolkas mot bakgrund av att många organisationer framfört synpunkten att utredningen borde vara parlamentarisk för att ge bredd och långsiktighet. Något som både Socialdemokraterna och Miljöpartiet varit positiva till under de utfrågningar Forum gjorde i våras tillsammans med Riksidrottsförbundet. Men om skrivningen i budgeten verkligen betyder detta vet vi ännu ingeting om.
Forum har förhoppningar, efter några års samtal med företrädare från både Socialdemokraterna och Miljöpartiet, om ett bredare och fräschare grepp när det gäller civilsamhället. Vi ger inte upp det hoppet trots denna traditionella budget. Budgeten har denna gång stressats fram eftersom regeringen inte var förberedd i detaljfrågor och budgeten skulle vara klar på bara några veckor. Inför nästa budget bör det finnas utrymme för ett bredare grepp. Vi kvarstår vår uppfattning att hela frågan om finansieringen av civilsamhällets organisationer måste göras om(se Forums förslag för ett civilsamhälle i världsklass). Vi behöver se mer grundfinansering och mindre projektfinansiering och vi behöver titta mycket mer på det idéburna offentliga partnerskapet som Forum utvecklade 2010. Slutsatsen från 2005 års folkrörelseutredning och därmed beslutet i propositionen 2009/10:55 om en politik för det civila samhället, var när det gäller finansieringsfrågorna räddhågset och ofärdigt.
Fakta
2010 placerades En politik för det civila samhället, tillsammans med kultur, media, trossamfund och fritid, inom utgiftsområde 17 i statsbudgeten. Detta är fallet även i dag.
Räknar vi bort media, som inte hör till samma familj av organisationer, samt stöd till ett antal myndigheter så uppgår detta utgiftsområde totalt sett till cirka 7,8 miljarder kronor.
Detta är inte statens hela stöd till ideella organisationer. Andra typer av organisationer har stöd inom andra utgiftsområden, sammantaget cirka 3,1 miljarder kronor (konsumentorganisationer, miljöorganisationer och sociala organisationer får sitt stöd i andra delar av budgeten).