Sverigedemokraterna vill lägga ned Institutet för mänskliga rättigheter i Sverige, och slopa medel till civilsamhället för arbetet mot rasism och diskriminering. Forum och LSU menar att det är en världsfrånvänd hållning och kräver av regeringspartierna att aldrig se detta som rimliga besparingsåtgärder i budgetförhandlingarna.
Trots återkommande kritik från FN mot Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter, till exempel vad avser diskriminering, skydd av nationella minoriteter, hatbrott och våld mot kvinnor tog det lång tid innan en MR-institution i Sverige till slut inrättades. Efter 20 år av uppmaningar från civilsamhället och internationella organisationer röstade äntligen vår riksdag ja till en proposition på området 2021. Sedan januari 2022 har Sverige haft en oberoende myndighet med uppgift att granska statens förverkligande av mänskliga rättigheter, precis som våra grannländer Danmark, Finland och Norge. Ett helt centralt arbete i en tid då demokratin nu enligt forskning backat till 1986 års nivåer och där efterlevnaden av grundläggande fri- och rättigheter halkar efter både på hemmaplan och globalt.
Nu menar ett av regeringsunderlagets partier, Sverigedemokraterna, att denna myndighet bör läggas ned, med motiveringen att det inte finns ett behov av en stat som granskar sig själv. Detta trots att partiet så sent som 2021 själva röstade för att myndigheten skulle inrättas. Enligt Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, anser partiet istället att Sveriges efterlevnad bör granskas av andra stater och civilsamhällets organisationer, som Amnesty eller Reportrar utan gränser.
Samma Ludvig Aspling vill samtidigt se att stödet till civilsamhällets arbete mot rasism och diskriminering avvecklas i Sverige. Anledningen enligt honom själv är att Sverige ”inte har jättestora problem med diskriminering och rasism i Sverige”. Ett utspel som är mycket svårt att tolka som något annat än ett medvetet försök till vilseledning från Sverigedemokraterna.
“Det är inte så konstigt att ett parti som sneglar åt Polen och Ungern för inspiration vill nedmontera granskningen av mänskliga rättigheter i Sverige, vare sig det är statens egna MR-institut eller civilsamhällets förmåga. Vi förväntar oss dock mer från de tre regeringspartierna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna”, säger Noura Berrouba, ordförande för LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer.
För oss, som följt processen för ett MR-institut under en längre tid och även lyft detta under Nystas demokratiarbete, är detta en uppseendeväckande hållning och ett djupt oroande utspel under pågående budgetförhandlingar. Vi vill därför med kraft påtala vikten av att regeringen omöjligen kan se nedläggning av myndigheten som en rimlig besparingsåtgärd. Vi menar att det är av yttersta vikt att snarare lyfta den som ett viktigt steg i rätt riktning.
”Att påstå att det skulle existera någon som helst motsättning mellan en starkare statlig uppföljning av mänskliga rättigheter och civilsamhällets röstbärande roll i demokratin är att förleda. Tvärtom behöver staten, tillsammans med civilsamhället och akademin, ta sitt ansvar för att motverka det allt starkare hotet mot grundläggande fri- och rättigheter i Sverige idag. Vi ska också komma ihåg att just Sverigedemokraterna med allt tätare frekvens ifrågasätter även bidragen till civilsamhällets organisationer”, säger Hannah Kroksson, ordförande, Forum.
Inom ramen för civilsamhällets nystartsgrupp för ett nytt samhällskontrakt (Nysta) lyfte Forum, med flera andra, behovet av att regeringen säkerställer en bred och stark representation från civilsamhället i institutets insynsråd eller motsvarande. Nu är detta på god väg och det är den riktning vi menar att Sverige behöver gå – där civilsamhällets utrymme växer och vidgas – tillsammans med en regering som lyssnar och står upp för våra gemensamma mänskliga rättigheter.