Idén om förtydligade demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen är att minska risken för att skattepengar går till antidemokratiska aktörer. Regeringens förslag riskerar emellertid att få oönskade konsekvenser för yttrande- och föreningsfriheten. Detta skriver Forum tillsammans med Civos, Famna, Fremia och Giva Sverige i en debattartikel i Altinget.
Som intresseorganisationer för det civila samhällets organisationer välkomnade vi tidigt idén om nya, enhetliga demokrativillkor utifrån behovet av ökad rättssäkerhet och transparens. Dels för att skattemedel aldrig ska kunna användas för att nedmontera demokratiska grundprinciper, men också då vi under en längre tid sett behovet av regler som är lika för alla, förhindrar godtyckliga tolkningar och som främjar självständigheten och mångfalden i civilsamhället. Som situationen är idag ser vi att även demokratiska organisationer utsätts för rättsosäkra prövningar och bidragsbeslut på alltför lösa grunder.
Men när regeringen nu förbereder en proposition om demokrativillkor för statliga bidrag till civilsamhället är risken stor att det kommer att kosta mer än det smakar. De främsta anledningarna till detta, utifrån det förslag som presenterats för lagrådet, är:
1) Definitionen av företrädare öppnar för orimliga ansvarskedjor.
2) Synen på vad som utgör kopplingar till extremism riskerar att stänga ute människor.
3) Utomparlamentariska metoder likställs med våldsanvändning.
Om regeringen menar allvar med att den vill stärka demokratin krävs tydliga svar på ovan oklarheter. Att gå fram med lagstiftning som öppnar för så pass stora osäkerheter är en farlig väg att gå.