Vikten av sammanhållning i lokalområdet och idéburna organisationers möjlighet att erbjuda ett alternativ för ungdomar i riskzonen. Det var några av de slutsatser som drogs när Forum tillsammans med en rad andra ideella organisationer åkte till London för att ta reda på hur civilsamhället kan motverka att människor går in i våldsbejakande miljöer.
Storbritannien, ett av de länder i världen där anti-terrorlagstiftningen går längst och som har mångåriga erfarenheter av att bekämpa våldsbejakande extremism, är ett land där civilsamhället länge varit involverat i frågan. Detta samtidigt som stora delar av landets policys kritiserats hårt av en rad aktörer, däribland fackförbund och den politiska oppositionen, för att vara kontraproduktivt och bidra till ett misstänkliggörande av muslimer som grupp.
Mot bakgrund av detta begav sig Forum med projektparter ned till London i maj för att ta del av insikter och lärdomar som det brittiska civilsamhällets organisationer gjort under åren. Att idéburna krafter har en otroligt viktig funktion att fylla i arbetet mot våldsbejakande extremism – så som i egenskap av röstbärande och demokratifrämjande aktörer – är tydligt. Men hur eller under vilka förutsättningar detta kan eller bör ske, samt hur frivilligorganisationer kan skala upp sina insatser står inte lika klart.
Ett starkt lokalsamhälle avgörande i arbetet mot våldsbejakande extremism
”Genom att föra samman och ge röst åt representanter från olika minoriteter når vi dels ökad inkludering men också ökad tolerans och förståelse”, säger Mustafa Field, ordförande i den interreligiösa organisationen Faiths Forum for London och en av initiativtagarna till nätverkshuset Collaboration House. Ett slags föreningshub med syftet att föra samma civilsamhällesorganisationer genom samverkan och genom att erbjuda fysiska kontorslokaler.
Mustafa Field, som själv har arbetat inom idéburen sektor under lång tid och har stor erfarenhet av hur sektorn kan bidra till att motverka extremism, välkomnar oss när vi anländer till Collaboration House, beläget i den livfulla stadsdelen Fitzrovia i centrala London. Enligt honom är ett av de mest effektiva sätten att skala upp arbetet för ökad tillit och demokrati att skapa fler konkreta utbyten över religionsgränserna. Faiths Forum for London arbetar till exempel för att stärka den lokala motståndskraften genom att regelbundet föra samman olika religiösa företrädare i London med starkt förtroende lokalt.
Mustafa introducerar oss engagerat för en rad organisationer som arbetar med frågan i Collaboration House, däribland Women’s Interfaith Network (WIN). WIN anordnar lokala aktiviteter för kvinnor med olika trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller politisk hemvist i utsatta områden och genom att aktivt föra samman personer som annars inte möts, menar Marion Waruguru, verkställande sekreterare, att man bidrar till ökad kunskap, dialog och förståelse mellan människor. Organisationens aktiviteter, som medlemmarna själva bestämmer och som spänner mellan matlagningskvällar till konstföreläsningar, vilar på övertygelsen att kvinnor och mödrar har en nyckelroll i arbetet för att motverka fördomar, hat och extremism bland unga. En insikt som gjorts av flera utav de organisationer som vi möter.
På det hela taget är detta en av de främsta erfarenheterna och ett tema som gick igen under de olika besöken – att en stark gemensam sammanhållning i lokalområdet krävs för att ett förebyggande arbete mot extremistiska grupperingar ska lyckas.
Att erbjuda ett alternativ
Att i kampen mot den våldsbejakande extremismen proaktivt visa på alternativa vägar för att förhindra nyrekrytering till extrema grupperingar var någonting flera av våra brittiska kollegor underströk. Organisationen Integrity UK visade exempelvis på vilka sätt de arbetar med att erbjuda kontra-narrativ online i syfte att underminera Daeshs propaganda. Integrity UK tillhandahåller forskning och mediebevakning av arabvärlden och genom att visa upp en alternativ bild av mellanöstern, islam och muslimer slår man hål på de lögner och myter som terrorsekten Daesh sprider, samtidigt som man bidrar till minskad polarisering.
Ett exempel på sådan rapportering som Haider Alkhateeb, Operational Manager på Integrity UK, lyfter fram är nyheten om sunni- och shiamuslimer som tillsammans höll gemensam begravning för terroroffer i den irakiska staden Diyala den 11 maj, 2016.
En meningsfull och innehållsrik fritid
”Den underliggande logiken bakom kriminalitet och antidemokratiskt beteende är ofta densamma oavsett område eller uttryck”, menar Mark Jervis, verksamhetsansvarig på Active Change Foundation. I bakgrunden syns ACF:s ungdomsgård där personalen kommer i kontakt med ungdomar i det socialt utsatta området Waltham Forest i London. Foto: Forum
Om det är viktigt att bemöta och kontrastera den propaganda som våldsbejakande grupper förmedlar online, så är det minst lika viktigt att erbjuda andra vägar till engagemang i verkligheten. Detta är något som Active Change Foundation, en organisation aktiv i det socialt utsatta området Waltham Forest i nordöstra London, ihärdigt arbetar för att åstadkomma. När vi träffar Mike Jervis, Strategy and Interventions Director, framträder en verksamhet och ett arbetssätt med flera likheter till Fryshuset. Den går ut på att genom fritidsaktiviteter och olika sociala stödinsatser få bort barn och unga från gatan och motverka den starka gängkultur som existerar i området. Under tiden som Mike visar oss lokalerna och berättar om organisationen turas en grupp tonåringar om att spela tv-spel, medan några yngre pojkar utmanar varandra i pingis.
Att nå ut med meningsfulla aktiviteter till dessa ungdomar är en förutsättning för att undvika att de sugs in i gängkulturen. En gängkultur som inte sällan har nära kopplingar till olika former av politiskt eller religiös motiverad extremism, menar Mike. En koppling också Fryshuset gjort utifrån sina erfarenheter i Sverige. I ACF:s lokal ryms bland annat ett stort gym, studierum, biljardbord och tv-spel, och dit är vem som helst välkommen under ett enkelt villkor: att man samtidigt deltar i organisationens workshops. Workshops som i sin tur syftar till att utbilda om – samt motverka – gängkriminalitet och våldsbejakande extrema grupper.
Active Change Foundation har likt Fryshuset också ett holistiskt angreppsätt och enligt Mike Jervis är den underliggande logiken bakom kriminalitet och antidemokratiskt beteende ofta densamma oavsett område eller utryck. Ekonomisk utsatthet, hög arbetslöshet och en historia av våldsspiraler har enligt Jervis gjort Waltham Forest till en mycket god grogrund för våldsbejakande grupperingar av olika slag. De etablerade gängen i Waltham Forest är mycket väl medvetna om vilka de har störst chans att rekrytera, och riktar specifik in sig mot unga pojkar i åldrarna 13 – 16 år. En ålder då de flesta går i skolan och saknar inkomst, samtidigt som barnens familjer ofta lever under mycket knappa ekonomiska marginaler. De kriminella nätverken erbjuder en enkel väg till snabba pengar som drygar ut hushållens inkomst, en väg som är svår att motstå för många.
Civilsamhällesorganisationers särart av stor vikt
Som civilsamhällesorganisation ser Mike Jervis att ACF har en rad fördelar jämfört med offentliga aktörer så som socialtjänst och polis i området. Enligt honom har civilsamhället en nyckelroll att spela då man inte är sammanlänkad med någon politisk eller polisiär agenda: ”Tjänstemän representerar och utför alltid tjänstemannens plikter, medan vi uteslutande kan finnas till för våra unga”. I den meningen påtalar han också civilsamhällets konkreta förarsits i det praktiska arbetet mot våldsbejakande extremism. När vi frågar honom om relationerna mellan den idéburna sektorn och det offentliga i Storbritannien är hans svar kort och koncist: ”Många beslutsfattare tenderar att se frivilligorganisationer som det femte hjulet på bilen, när vi i själva verket är den främsta föraren”. ”I civilsamhället finns de människor som på allvar kan nå ut till ungdomar i riskzonen, och om du inte satsar på de organisationer som har räckvidden kommer du inte förändra någonting”.
Svår balansgång mellan säkerhetspolitik och förebyggande insatser
Precis som Segerstedtinstitutet, vars syfte är att utgöra ett nationellt resurscentrum i frågor som relaterar till våldsutövande miljöer, påpekar i sin senaste rapport finns det i grunden två legitima perspektiv i arbetet mot våldsbejakande extremism som inte alltid är enkla att förena. Å ena sidan har vi säkerhetspolitiska överväganden där kärnan är att skydda samhället mot hot, medan vi på den andra har ett bredare, förebyggande socialt arbete där kärnan är att motverka bakomliggande faktorer till varför människor går in i våldsbejakande miljöer. Att hitta rätt balans mellan dessa överväganden är avgörande för ett framgångsrikt arbete.
Ett exempel på hur svår denna balansgång är finner vi i Storbritannien. Där har man sedan ett tiotal år tillbaka arbetat efter en strategi kallad Prevent, vilken är del i det större policydirektivet Contest som syftar till att stärka landets förmåga att hantera våldsbejakande extremism. Under Prevent-strategin har regeringen samlat de åtgärder som ska förebygga radikalisering i första läget, medan de senare stegen i Contest fokuserar på polisiära insatser för att gripa och åtala terrorister, samt göra landet robust i händelse av attacker. Enligt flera av de mötesdeltagare vi talat med har ovanstående perspektiv emellertid sammanblandats på ett sådant sätt att strategin inneburit en hel del problem för det förebyggande arbetet.
Denna sammanblandning har bland annat bidragit till att skapa ett slags ”angivarssituation”, då lärare och socialarbetare m.fl. enligt lag är tvingade att rapportera till polisen om individer uppvisar tecken på radikalisering, vilket skapar problem då radikaliseringsprocessen i sig är mycket svårdefinierad och individuell. Det nära samarbetet med polisen har på detta sätt riskerat det förtroendekapital som många tjänstemän och lärare haft. Säkerhetspolitiska överväganden i syfte att identifiera enskilda riskindivider har därigenom försvårat för det långsiktiga, sociala arbetet där tillit och ömsesidig respekt är grundläggande. Prevent har också kritiserats för att i praktiken mer eller mindre uteslutande fokusera på islamistisk våldsbejakande extremism, och då genom metoder som inneburit ett misstänkliggörande av islam och muslimer som grupp.
Assan Ali, Prevent-strateg i stadsdelen Tower Hamlets, är en av de personer vi träffar som även har erfarenheter av att faktiskt arbeta med Prevent. Assan beskriver strategin som nödvändig, men menar att sättet den utformats på medfört en hel del problem. Enligt honom finns det en utbredd islamofobi i Storbritannien, som underblåses av förenklade mediebilder och en tilltagande polarisering som stöter människor och områden från varandra, och i denna kontext har Prevent skapat friktion. Ali, som parallellt med sitt jobb för den lokala stadsförvaltningen även är aktiv i civilsamhället på gräsrotsnivå, hamnar mitt i målkonflikten mellan det säkerhetspolitiska narrativet och socialt förebyggande insatser. Enligt honom är den centralt formulerade säkerhetspolitiska diskursen från regeringen inte alldeles enkel att översätta i lokala verksamheter av mer förebyggande karaktär (så som insatser för ökad social sammanhållning).
En högerextremism på frammarsch
Att arbetet mot våldsbejakande extremism i Storbritannien i praktiken utgått från en religiöst, islamistiskt motiverad hotbild har medfört att man i stora drag misslyckats att adressera den växande högerextremismen i landet på ett adekvat sätt. Detta menar de flesta som vi talar med och skrämmande exempel får vi från organisationerna Faith Matters och Migrant Voice, som på två olika sätt belyst frågan.
Iman Atta, ställföreträdande chef på organisationen Faith Matters, som bland annat arbetat med ett projekt under namnet TellMama UK, ägnar stor del av sin tid åt att synliggöra det växande hatet mot muslimer. Under vårt möte spelar Iman Atta upp rasistiska samtal med hotfull och hatisk ton som inkommit till stödtelefonen under projekttiden, och tillägger att den allmänna utvecklingen bidragit till att ge hatiska, högerextrema grupper luft under vingarna. Projektet utgör en stödfunktion dit man kan rapportera om man blivit utsatt för hatbrott eller kränkningar på grund av det att man är muslim, och har som syfte att gentemot politiken beskriva utvecklingen i faktiska siffror.
Nazek Ramadan, föreståndare på organisationen Migrant Voice, i sin tur, leder ett arbete för möjliggörandet för fler invandrare att berätta sina historier. Enligt henne stärks främlingsfientligheten av att nyanlända själva sällan kommer till tals eller får utrymme i media. Ett arbete som civilsamhällesorganisationer, med sin röstbärande funktion, i hög grad utgör ett mycket effektivt verktyg för. I en av organisationen författad rapport visar Migrant Voice att den överväldigande majoriteten av landets nyhetsartiklar om invandring och invandrare saknar perspektiv från invandrare själva.
Framtidsutsikter och civilsamhällets möjligheter i Sverige
Forums projekt ”Civilsamhälle för tillit och demokrati – mot våldsbejakande extremism” har som huvudsyfte att stödja idéburna organisationer i deras mobilisering mot våldsbejakande extremism, bland annat genom att ta fram en metodhandbok och studiematerial för idéburna organisationer. I Sverige har Nationella samordnaren initierat ett viktigt arbete för ökad aktivitet och samverkan i Sveriges kommuner, och flera frivilligorganisationer har fått medel för att skala upp sina insatser via MUCF och Allmänna Arvsfonden. En nyckelfaktor i detta arbete kommer med all säkerhet att vara att hitta rätt balans mellan olika preventionsnivåer och insatser av dels säkerhetspolitisk karaktär och dels av mer förebyggande natur.
Att politiken erkänner civilsamhällets funktion genom långsiktigt stöd och framförallt, genom en hållbar och god samverkan ser vi på Forum som avgörande. Under ett möte med Forums systerorganisation The National Council for Voluntary Organisations (NCVO) – där Karl Wilding, Director of Public Policy and Volunteering, med flera fanns representerade – gavs en målande beskrivning av förutsättningarna för det brittiska civilsamhället och de övergripande förändringar som kännetecknat utvecklingen de senaste 20 åren. En utveckling som karaktäriserats av ett ökat fokus på utförar- och servicefunktionen inom civilsamhället, med fler riktade upphandlingar, projekt- och kontraktslösningar, så som av modellen payment-by-results, i relation till ett bredare organisationsstöd. Enligt Karl Wilding är detta en problematisk utveckling och i synnerhet inte en väg i det förbyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. När det kommer till de tillitsskapande och konfliktöverbryggande åtgärder som kan stävja ökad polarisering och våldsbejakande extremism, som i grunden omfattas av den röstbärande funktionen, är det oerhört viktigt att det offentliga stödet inte kännetecknas av kortsiktiga projektbidrag eller smala, kontraktsbaserade alternativ.
Mot bakgrund av detta ser Forum att det är av mycket stor vikt att den Nationella samordnaren framöver söker dialog med – och deltagande från – civilsamhället i själva policyutformningen. För även om Sverige fortfarande är långt bortom det förhållningssätt som präglar relationen mellan offentlig och idéburen sektor i de anglo-saxiska systemen, så ser vi hur politiker ofta behandlar frivilligorganisationer som verktyg snarare än parter. Det är därför glädjande att Hillevi Engström, som tillträder som ny samordnare i höst, poängterade organisationslivet och trossamfundens delaktighet under presskonferensen för hennes tillträdande.
Som intresseorganisation för idéburen sektor i Sverige ser Forum därför med tillförsikt på framtiden och möjligheterna till långsiktig samverkan också inom arbetet mot våldsbejakande extremism lokalt, så som genom regionala eller lokala överenskommelser och idéburet offentligt partnerskap (IOP). Ett arbete som Forum har stor erfarenhet av och kunskap om.
Text: Anton Alsander, projektet Civilsamhälle för tillit och demokrati
Följande organisationer deltog under studieresan till London i maj
Faiths Forum for London Svenska Röda Korset
Integrity UK Fryshuset
Women’s Interfaith Network Ibn Rushd
The International Debate Education Association Studieförbundet Vuxenskolan
Migrant Voice Teskedsorden
Active Change Foundation Överenskommelsen
Inspire Forum
Strategic Dialogue Institute
Faith Matters