Öppenhet och inkludering är centrala aspekter i det organiserade civilsamhället. Genom de tusentals idrotts- och ungdomsorganisationer, trossamfund, sociala mötesplatser och föreningar som finns i Sverige befästs och levandegörs vår demokrati – varje dag. I en tid där detta utmanas av en global auktoritär och nationalistisk rörelse behöver fler organisationer stärka sina nätverk, engagera fler och stå upp för varandra.
Under två års tid har Forum drivit projektet ”Civilsamhälle för öppenhet och inkludering”, finansierat av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Syftet med projektet har varit att stärka nätverken mellan organisationer som arbetar förebyggande mot rasism, hat och hot och utveckla civilsamhällets förutsättningar att gemensamt bekämpa antidemokratiska krafter.
”Det öppna och inkluderande samhället står och faller med det ideella engagemanget i civilsamhället. Vi ser idag en tilltagande auktoritär och nationalistisk idéströmning som hotar våra grundläggande fri- och rättigheter, och då är det viktigt att vi har starka plattformar för motstånd. I det sammanhanget har vi väldigt mycket att vinna på att demokratiska rörelser samordnar sig”, säger Anton Alsander, projektledare och sakkunnig, Forum – idéburna organisationer med social inriktning.
Erfarenheterna och lärdomarna från projektet är många. Under åren har Forum löpande arrangerat nätverksträffar, workshops och löpande bevakat frågorna genom ett särskilt nyhetsbrev och samtidigt stöttat de organisationer som idag bedriver, eller vill utveckla sitt, arbete mot rasism och för öppenhet och inkludering. I samband med att projektet nu avslutats skulle vi vilja lyfta några av dessa.
Tre särskilt viktiga resultat och slutsatser från projektet
1) Gemensamma definitioner och delad problemformulering stärker förutsättningarna för samverkan
För att utveckla arbetet mot rasism och intolerans i Sverige förstod vi tidigt att vi behöver engagera och möjliggöra för fler organisationer att arbeta antirasistiskt. I detta arbete blev en nyckel att tillsammans med andra aktörer formulera en gemensam definition av begreppet rasism och samtidigt spegla våra olika erfarenheter och kunskaper. Detta för att undvika att fastna i begreppsdiskussioner eller riskera konflikter som bottnar i dessa längre fram. Som forskaren Jenny Malmsten visar i studien ”Den föreningsdrivna antirasismen” är våra erfarenheter att avsaknaden av ett gemensamt språk får negativa konsekvenser för den antirasistiska retoriken. För att ta del av nätverkets definition, klicka här.
2) Rasismen är både ett verktyg och mål för den auktoritära och nationalistiska rörelsen
Parallellt med att rasistiska föreställningar blivit allt mer rumsrena och hoten mot minoriteter och ideellt engagerade vanligare ser vi också hur auktoritära, högernationalistiska ideologier vunnit ökat stöd i världen. Forskning visar att de politiska projekt som bygger på olika former av etnisk och/eller kulturell renhet och som motsätter sig öppenhet och inkludering bidrar till ökad rasism. Faktum är att rasismen i utgör både ett verktyg och mål för dessa rörelser, där målet består i en hierarkisk och homogen samhällsgemenskap och där rörelsen, för att nå dit, medvetet ställer olika minoriteter och grupper av människor mot varandra. Som ett led i projektets syfte att sprida kunskap och öka kunskapsnivån i civilsamhället har vi tagit fram en film som på ett pedagogiskt sätt förklarar hur detta går till i praktiken, och vad organisationer kan göra för att motverka utvecklingen. För att ta del av filmen, klicka här.
3) En majoritet vill se utvecklad demokrati och stärkta mänskliga rättigheter
Det kanske framstår som en tidsanda, något som är omöjligt att göra något åt. Men faktum är att den auktoritära, högernationalistiska rörelsen är liten. Mycket mindre än den majoritet som tvärtom vill se en utvecklad demokrati och stärkta mänskliga rättigheter. Förutsättningarna för att hejda deras framfart är därför goda, men för det krävs att vi hjälps åt att genomskåda deras metoder. För att det ska kunna ske behöver vi fortsätta arbetet för en starkare antirasistisk rörelse, som inte låter sig begränsas till lösare nätverk utan de facto kommer samman i formaliserade utbyten. Under vårt projekt har det blivit tydligt att samtliga antirasistiska organisationer, däribland aktörer som arbetar mot afrofobi, antimuslimsk rasism, antisamisk rasism, antisemitism, antiromsk rasism eller rasism mot östasiater, har något att vinna på ökat samarbete.