Ideella organisationer har en lång tradition av att utveckla nya lösningar på olika samhällsutmaningar, såsom ohälsa, segregation eller arbetslöshet. Historiskt har bland de bland annat skapat ambulans, barnbidrag och folkbibliotek. Några nutida exempel är tjejjourer, fairtrade och fritidsbanker. Malin Lindberg, professor vid Luleå tekniska universitet, skriver om aktuell forskning som bidrar till att förstå förutsättningarna för sådan förnyelse i ideella organisationer, i termer av social innovation.
Med social innovation menas nya lösningar och processer för att möta aktuella samhällsutmaningar och förbättra livsvillkoren för missgynnade grupper. Det kan handla om nya verksamheter, metoder, tjänster eller annat, som syftar till att förbättra människors hälsa, boende, arbete, fritid, med mera. Ambitionen är att förbättra livsvillkoren för människor som missgynnas i organisationer och samhälle, på grund av ålder, kön, ursprung, funktionsnedsättning eller annat.
Ett exempel är Fritidsbanken, som är en verksamhet med kostnadsfri utlåning av sport- och fritidsutrustning för att möjliggöra en aktiv fritid för alla. Ett annat exempel är Safe Place, som är en app för att lindra traumarelaterad oro, ångest och stress bland barn och unga. Ännu ett exempel är IT-Guide, som skapar arbetstillfällen för unga utrikesfödda genom att de lär seniorer att använda datorer, surfplattor och mobiler.
Utrymme och utmaningar
Forskning i Sverige och internationellt visar att ideella organisationer ofta har en framträdande roll i social innovation. Genom sina funktioner som röstbärare, opinionsbildare och tjänsteutförare har de goda förutsättningar att identifiera och möta aktuella samhällsutmaningar på nytänkande sätt. Ideella organisationers engagemang ses bland annat som en förutsättning för att kunna utveckla innovativa lösningar på de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, som omfattar jämlikhet, jämställdhet, god hälsa, god utbildning, anständiga arbetsvillkor, med mera.
Samtidigt har forskningen identifierat flera utmaningar i ideella organisationers utveckling av sociala innovationer. En utmaning är att skapa utrymme för sådana processer vid sidan av organisationens ordinarie verksamhet. Internt ifrågasätts det ofta varför organisationen ska lägga kraft på att skapa något nytt, när den befintliga verksamheten redan fungerar. Det kan också uppstå en konkurrens om resurser mellan nya och befintliga verksamheter. Dessutom kan det saknas internt stöd för att omvandla en initial idé till praktisk verksamhet, i form av tid, mandat, metoder, kompetens, finansiering eller annat.
Finansiering från start till mål
Forskningen har särskilt uppmärksammat utmaningen att finansiera hela innovationsprocessen från start till mål. Inledningsvis används ofta organisationens befintliga resurser, till exempel arbetsinsatser från anställda eller frivilliga, för att identifiera och analysera en samhällsutmaning där samhällets befintliga lösningar inte räckt till. Det används även för att mobilisera de individer och samhällsaktörer som har ett intresse av att samhällsutmaningen möts.
För att utveckla och testa idéer till lösningar på samhällsutmaningen används ofta externa projektmedel, exempelvis från Allmänna Arvsfonden eller Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Fördelen med externa projektmedel är att de ger utrymme att utforska nya perspektiv och angreppssätt, vid sidan av organisationernas ordinarie verksamhet. Samtidigt krävs mycket arbetsinsatser för att ansöka om och administrera projekt. Dessutom är de tidsbegränsade, vilket sällan motsvarar den tid som krävs för att förverkliga en lösning och uppnå reell förändring i samhället.
Implementering och spridning
En annan utmaning är att de lösningar som utvecklas och testas inom ramen för projekt kan vara svåra att integrera i organisationernas ordinarie verksamhet. Det behövs därför en passande verksamhetsform för att driva den nya lösningen på permanent basis. I vissa fall kan den drivas inom ramen för organisationens egen verksamhet, exempelvis genom en separat budgetpost. I andra fall kan den drivas inom ramen för en ny organisation, exempelvis i förenings- eller bolagsform. Den kan även övertas av någon annan organisation, exempelvis en kommun.
Forskningen har även uppmärksammat utmaningen att sprida nya lösningar, både inom den egna organisationen och till det övriga samhället. Det saknas ofta etablerade kanaler för spridning mellan olika delar av organisationen och mellan olika organisationer. Dessutom behöver lösningen ofta anpassas till det lokala sammanhanget, eftersom behoven och förutsättningarna kan variera. En annan utmaning är att innovatörer i olika delar av organisationen sällan kopplas ihop med varandra, vilket gör att de saknar gemenskap och erfarenhetsutbyte.
Sammanfattning
- Ideella organisationer har en lång tradition av att utveckla nytänkande lösningar på samhällsutmaningar.
- Det behöver finnas utrymme för innovation vid sidan av organisationernas ordinarie verksamheter.
- Det behövs internt och externt stöd för innovation, i form av tid, mandat, metoder, kompetens, finansiering m.m.
- Det behövs en passande verksamhetsform för att driva nya lösningar på permanent basis.
- Det behövs kanaler för att sprida nya lösningar inom och utom organisationen.
Text: Malin Lindberg
Malin Lindberg är professor vid Luleå tekniska universitet. Hennes forskning handlar om samhällsförändrande innovation i den ideella, offentliga och privata sektorn. Denna artikel skrevs ursprungligen för Giva Sverige.
Läs mer: www.ltu.se/innovationsforskning