I den ekonomiska krisens kölvatten tvingas ideella aktörer ta en avgörande roll inom hälso- och sjukvård i framför allt EU-länder som Grekland och Spanien. Det menar Europaparlamentet i en ny rapport om krisens konsekvenser i Belgien, Cypern, Grekland, Irland, Italien, Spanien och Portugal.
I följderna av den ekonomiska nedgången ströps många offentliga utgifter dramatiskt, bland annat drabbades finansieringen av hälso- och sjukvård hårt. Och nu har Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter, LIBE, i sin rapport The impact of the crisis on fundamental rights across member states in the EU kommit fram till att många människor i framför allt Spanien, Grekland, Italien och Cypern inte hade haft tillgång till grundläggande sjukvård.
Kostnaderna för mediciner och vård har dessutom skiftats från staten till patienten. I länder som Grekland och Spanien har i stället ideella krafter fått dra ett tungt lass i att driva hälso- och sjukvård. Och det är framför allt de allra mest utsatta i samhället som varit i behov av att söka sig till ideella aktörer när det offentliga har drabbats av åtstramningar.
Ett exempel på hur den ekonomiska krisen särskilt har drabbat den allmänna sjukvården i Grekland är att socialförsäkringsavgifter betalas in av arbetsgivaren och arbetstagaren, och i och med den ökade arbetslösheten står fler människor helt utan sjukförsäkring. 2011 i Grekland meddelade en och halv gånger så många personer att det inte fått tillräcklig vård, jämfört med 2007. Och i Grekland driver nu den ideella organisationen Läkare i världen (Médecins du Monde) elva öppenvårdskliniker.
En del av förklaringen bakom den utveckling att människor tvingas välja ideella alternativ kan vara att medelklassen i flera länder av ekonomiska skäl inte längre i samma utsträckning vänder sig till privata alternativ, utan i stället väljer offentlig vård. Det leder i sin tur till att marginaliserade grupper i samhället blir förbigångna i mötet med den offentliga hälso- och sjukvården. Av de som uppsökte så kallade ”Sociala kliniker”, som har läkare och sjuksköterskor som jobbar ideellt, i Spanien uppgav 62 procent att de tidigare hade blivit avvisade av den offentliga sjukvården.
Den offentliga hälso- och sjukvårdens minskande personaltäthet och färre antal vårdplatser har också lett till ökade väntetider och minskad förmåga att bemöta patienternas behov. Allt detta kan också ha bidragit till den ökande andelen ideella alternativ.
Läs mer
Läs rapporten Impact of the Crisis on Fundamental Rights