EU-fonderna går snart in i en ny programperiod och ett antal organisationer i Europa vill att det civila samhället ska få större möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen genom dessa fonder. Delta i kampanjen och skicka in brevet (klipp och klistra som ni vill) från din organisation också!
Brevet som Forum tagit fram – i pdf-format Brev20om20strukturfonderna_20december202012
Gör EU-fonderna mer tillgängliga för samhällsbyggare
Till
EU-minister Birgitta Olsson
Finansminister Anders Borg
Näringsminister Annie Lööf
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström
Integrationsminister Erik Ullenhag
Socialminister Göran Hägglund
Vi skriver till er för att tydliggöra våra önskemål inför nästa runda av EUs gemensamma strukturfonder – 2014-2020 gällande tillgänglighet. Vi vill möjliggöra att det civila samhällets organisationer kan få en större roll i genomförandet av arbetet som fonderna strävar mot, än vad som hittills varit möjligt.
Versioner av detta brev kommer att skickas, från olika nationella aktörer och paraplyer, till era kollegor som är ministrar i andra länder inom Europa.
Vilka är vi?
Vi som undertecknar detta brev hör på olika sätt hemma inom det som allt oftare betecknas som det civila samhället. Vi är organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål. Vi bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Vi har många lika organisationsformer – ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser, kooperativ och aktiebolag – ålder, inriktning och verksamhet, men det som förenar oss är att våra verksamheter bygger på idéer som utgår från ett identifierat behov eller problem i samhället som vi försöker lösa kollektivt.
Varför vill vi förändra strukturfonderna?
EU:s strukturfonder är tänkt att vara en strukturell regional motor för ekonomisk utveckling, tillväxt och social sammanhållning. Det civila samhällets organisationer spelar redan en viktig roll i det arbetet, men vi kan göra mer! Ibland kan vi vara utförare av offentlig service, men än viktigare är när vi får vara samhällsbyggare och hitta innovativa lösningar på problem i lokal samhället – en roll vi haft och drivit framgångsrikt genom lång tid. En förutsättning för detta är att vi kan få tillgång till utvecklingsmedel via strukturfonderna, och att vi får vara med och ha verkligt inflytande i de regionala partnerskapen – vilket tyvärr brister idag. I Socialfondens genomgång från 2011 syns detta tydligt i att bara 98 av de 681 genomförandeprojekten det året drevs av organisationer som räknas till sektorn.
Fakta
Enligt SCB finns det över 211 000 organisationer inom civilsamhället i Sverige. Dessa organisationer anställer 150 000 människor och omsätter 150 miljard varje år. Forskningen visar att det civila samhället står för 6% av BNP och att den frivilliga tid som läggs ned här motsvarar den totala arbetstiden i Sveriges 10 största företag tillsammans. Organisationerna inom det civila samhället fokuserar ofta på att förbättra medmänniskors liv på olika sätt – genom att engagera sig i grundläggande orsaker till utsatthet och/eller genom att fokusera på tidiga insatser som hindrar negativa sociala och ekonomiska spiraler. Organisationernas bidrag till den svenska ekonomin och utvecklingen av det svenska samhället är mycket större än att bara som möjliga arbetsgivare!
Vad vill vi?
Vi vill få tillstånd förändringar inför nästa programperiod av strukturfonderna, som gör att det civila samhällets organisationer kan spela en större och mer aktiv roll i utvecklingen, och därmed bidra mer till att åstadkomma förändringar och utveckla det svenska samhället.
Vilka hinder möter vi dagens EU program?
I det nuvarande programmet går en stor andel av medlen främst via stora kontrakt som hanteras av stora offentliga eller privata aktörer. I samtal med tjänstemän på fonderna har vi fått bekräftat att mindre eller lokala organisationer har svårt att delta i arbetet, främst på grund av:
- Medel beviljas främst i stora avtal med omfattande ekonomi. Det gör att små och lokala organisationer inte kan delta eller söka projekt. De stora avtalen är dessutom svåra och riskabla även för större organisationer som riskerar sin likviditet genom dem, och ofta också drar på sig stora kostnader för krediter
- Organisationer engagerar sig ofta för att driva projekt med dem som har svagast förankring på arbetsmarknaden, men där blir medfinansieringen en svårighet. Att nå tillräcklig kvalitet i sådana projekt är en utmaning, och till skillnad från t.ex. kommuner (som har tillgång till annan medfinansiering) så måste organisationerna visa tillräcklig kvalitet för att få deltagarmedfinansiering. Det talar alltså för att organisationerna ska driva säkrare projekt med deltagare som ligger närmare arbetsmarknaden, medan deras grundläggande engagemang ligger i att verka för de mest utsatta
- Arbetet med att få till stånd lokala partnerskap är tunga, inte minst därför att de offentliga aktörerna hellre vill prioritera sina egna projekt. Samma problem uppstår både i inledning, implementeringsfasen och i utvecklingen av verksamheterna
- De byråkratiska kraven och uppföljningsaktiviteterna är så stora att många organisationer inte kan eller orkar ta på sig projektägarskapet. Ofta blir effekten att de undviker helt att söka eller medverka, och det finns signaler om att fler väljer en sådan väg. För en hel del organisationer som ändå väljer att delta så lämnar de ofta projektägarskapet till större, ofta offentliga organisationer. Ofta hör vi att organisationerna under projektet gång upplever att de har mycket små möjligheter att påverka och ha inflytande, och att de istället förväntas utföra det som projektägaren vill. För många organisationer innebär en sådan upplevelse att det inte vill engagera sig i några vidare projekt inom Strukturfonderna
Vilka förändringar vill ha till nästa programperiod?
Det framtida programmet kan, om det läggs upp rätt, ge spännande möjligheter att hitta nya vägar till inkludering, arbete och hållbar utveckling. Strukturfonderna bör erbjuda stöd till det civila samhällets möjligheter att bidra genom att: - Förenkla administrationen, och hitta metoder för en lätta den byråkratiska bördan vid alla faser av ett projekt. Vid uppstarten att man ger stöd för verklig dialog (t.ex. genom att lyfta fram Europa-rådets kod som metod) så att diskussion om vilken typ av samverkan det är man försöker åstadkomma görs (informationsutbyte, samråd, dialog eller partnerskap). Vid uppföljningen handlar det om vad och hur mycket som ska följas upp – ett fokus på enskilda kostnader snarare än på konkreta resultat av projektet är kontraproduktivt och administrativt betungande.
- Bygga kännedom om fonderna som gör att fler organisationer inom det civila samhället kan och vill söka tillgång till medlen. Det kräver bland annat att man tydligare kopplar fonderna till de 5 målen i EU2020 och till hur den konkreta svenska politiken ser ut. Här behöver man också förenklad introduktionen – t.ex. genom att tillgängliggöra chatter via digital teknik och rådgivande filmer runt olika frågeställningar.
- Förändra villkoren vid starten av projekt, så att organisationer inte måste riskera sin egen likviditet genom att lägga ut pengar för den första perioden. Denna lösning är enkel att förändra då det är helt svensk lösning – i många andra Europeiska länder fungerar det redan så att staten bidrar med dessa pengar. Dagens system innebär att projektorganisationer måste agera bank för regeringen i inledningen av projekt, vilket är fullkomligt orimligt
- Bygg upp en nationell investeringsfond, vars uppgift är dels att förmedla medel direkt till små aktörer inom det civila samhället som gör att även nya organisationer kan bidra till att utveckla sitt lokala samhälle, dels att erbjuda även större organisationer en ökad möjlighet till investering, som möjliggör att civilsamhällets organisationer kan låta existerande verksamheter växa och utvecklas på ett hållbart sätt. Frågan om en nationell investeringsfond har redan diskuterats av regeringen, och det är dags att fatta beslut nu.
- Vi vill se en kraftig satsning på Po2-området och särskilt då i att erbjuda mindre projektstöd till lokalt ledda projekt som vill fokusera partnerskap där man matchar lokala behov medlokala lösningar. Detta skulle också kunna innebära att man i strukturfonderna kan göra specifika satsningar riktade till civila samhällets organisationer, med fokus på programmens prioriterade mål. För många organisationer i det civila samhället skulle ett fokus på att stödja personer som står längst från arbetsmarknaden vara intressant.
Vi bidrar gärna med ytterligare information i konsultationsprocessen och vill gärna få möjlighet att diskutera det här vidare.
Bästa hälsningar,
Göran Pettersson
Generalsekreterare för Forum – idéburna organisationer med social inriktning