Almega kräver i en debattartikel att integrationsarbetet måste göras mer professionellt, och därmed upphandlas av tjänsteföretag inom välfärdssektorn. Forum ifrågasätter Almegas förslag på en rad punkter, och är mycket kritiska till bedömningen att civilsamhällets verksamheter skulle vara oprofessionella.
Almega – tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation – har i en debattartikel föreslagit att regeringen ska etablera en ny boendeform för att lösa integrationsutmaningarna. Istället för att upphandla rena boenden, skulle därmed Migrationsverket upphandla KRAV-BO – en boendeform som också inkluderar integrationsinsatser. Almega föreslår också att Migrationsverket snarare än att handla upp boenden av fastighetsägare, bör vända sig till tjänsteföretag som då levererar integrationsinsatser OCH boenden.
Almega betonar också att regeringen tidigare gett stöd till frivilligorganisationer för olika integrationsinsatser på flyktingboenden, men att detta inte är tillräckligt. Eftersom mottagandet måste vara professionellt så krävs det enligt Almega att dessa verksamheter upphandlas som tjänster från företag. Endast då kommer man att lyckas bättre och kunna följa upp resultaten.
Läs Almegas artikel i Dagens Samhälle här.
Forum kommenterar
Läs Forums svar kring Almegas artikel.
Det är bra att Almega månar om integrationsprocessen i Sverige. En bra integration innebär att hela samhället behövs – enskilda människor, idéburna organisationer, näringsliv, akademi och myndigheter.
Men vi är samtidigt förvånade över Almegas kritik av regeringens satsning på idéburna organisationer. Almega uttrycker en underliggande kritik som säger att frivilliga och idéburna organisationer inte är professionella. Och att allt blir bättre om det upphandlas. Det här anser Forum är fullständigt felaktigt!
En första fråga man måste ställa sig är vad Almega menar med att civilsamhället inte är professionella. Är det att huvuddelen av det vi gör (76%) genomförs av frivilliga, dvs inte anställda, som åsyftas? Är det så att en psykolog som är frivillig i Rädda Barnen är mindre professionell när hen efter arbetstid engagerar sig? Eller är det så att sjuksköterskan som på kvällstid engagerar sig frivilligt i Röda Korset är mindre professionell än de sjuksköterskor som är anställda i samma organisation?
Eller är det kvalitetsmedvetenheten som Almega åsyftar – dvs att civilsamhällets verksamheter inte driver verksamhet med samma kvalitetskrav som andra aktörer? Här vet vi att kvalitetsarbetet i det civila samhället är stort – delvis för att det offentliga kräver det när det ger oss bidrag, men främst för att hela verksamheten bygger på ett genuint intresse för målgruppens bästa, snarare än av att generera ekonomisk avkastning till tredje part. Ett målande exempel på just detta är tjänsteföretagens jobbcoachning. För några år sedan (när Fas3 startades) upphandlades dessa tjänster från olika aktörer- till största delen av företag och i mindre del från idéburna organisationer. Enligt de undersökningar och uppföljningar som gjorts har företagen generellt sett inte lyckats särskilt väl medan de idéburna organisationerna har bättre resultat.
Vi måste också fråga oss hur Almegas syn på företagande egentligen är. Tror organisationen att det traditionella näringslivet har monopol på att driva företag? För det är faktiskt så att civilsamhällets företagande växer. Det företagandet måste möta samma grundläggande krav som sas vanliga företag. Det måste ha en bra produkt, det måste ha tillgång till kapital, måste marknadsföra sin produkt, måste ha mer intäkter än kostnader dvs gå med vinst. Men det drivs med en annan grundläggande målsättning än vanliga företag, nämligen ett socialt och samhälleligt mål.
Oavsett om det som det civila samhället gör drivs i föreningsform eller i företagsform, med frivilliga och/eller anställda, så driver vi redan många verksamheter där vi möter en stor mängd människor som är nyanlända till Sverige. Verksamheter där vi redan svarar upp mot olika krav på integrationsskapande åtgärder. Krav som bör ställas. Men vi tror att viljan att lära och utveckla verksamheter är ännu viktigare än formella krav på uppföljning. Det är bättre att som samverkansparter gemensamt ställa upp kriterier för hur verksamheten ska genomföras och tillsammans följa upp och lära av arbetet löpande, än att i efterhand registrera vad som skett i en uppföljningsenkät.
Detta sätt att arbeta, i partnerskap mellan det offentliga och idéburna organisationer, görs idag av Svenska Röda Korset, Sveriges Stadsmissioner, Fountin-houserörelsen, Individuell Människohjälp, Räddningsmissionen, Folkuniversitetet, RFSL, RFSU, KFUM, Ljungskile folkhögskola, ST:Lukas, Brottsofferjorer, Bräcke diakoni, Skyddsvärnet, Kvinnojourer, Nyby Vision, m.fl.
Menar verkligen Almega att dessa organisationer är oprofessionella?