I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver Erik Wagner, chefredaktörer för Kurage, att regeringens civilsamhällespolitik snarare begränsar än förstärker de svenska frivilligorganisationerna. Mot bakgrund av den civilsamhällesutredning som snart lämnas till demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke hoppas Wagner på en uppgörelse med en alltför instrumentell syn på det civila samhällets organisationer.
Istället för att främja ett fritt och levande föreningsliv, oberoende av staten, bidrar regeringens politik till att göra civilsamhällets organisationer till enbart mottagare av beställningar. Detta skriver Erik Wagner och riktar stark kritik mot regeringens slopande av skatteavdraget för gåvor och reformationen av den svenska spelpolitiken, som enligt Wagner försämrar en av svenskt föreningsliv viktigaste inkomstkällor. Idag är det enbart Svenska Spel och folkrörelser som kan bedriva lotteriverksamhet vilket 2013 gav ideella spelaktörer ett överskott på 1,6 miljarder kronor, en marknad som regeringen nu öppnar för utländska, kommersiella spelbolag (som hitintills agerat olagligt i Sverige).
Dessa politiska beslut får inte bara negativa konsekvenser för svenskt föreningslivs inkomster, utan bidrar även till att försvaga det civila samhällets oberoende av staten. Privata gåvor och lotteriprenumerationer är vitala just därför att medlen inte är styrda av staten eller avgränsade av andra finansiärer.
Utöver detta kan tilläggas att investeringsbidraget till allmänna samlingslokaler skurits ned för att finansiera Boverkets administration, samtidigt som bidragen till kulturorganisationer och ungdomsorganisationer legat stilla i princip tio år. Sammantaget utgör alla dessa förändringar ett hot mot det långsiktiga oberoendet, enligt Wagner. Läs mer här.
Forum kommenterar
Forum delar den kritik som Erik Wagner riktar mot regeringen och betonar nödvändigheten av att regeringen arbetar aktivt för att säkerställa långsiktigt hållbara finansieringsformer för idéburna organisationer. I en tid då politiska företrädare från både höger och vänster betonar civilsamhällets oumbärliga roll och ansvar i allt från flyktingmottagande och hemlöshet till arbetet med utsatta EU-migranter så är det anmärkningsvärt att regeringen väljer att försämra förutsättningarna för frivilligorganisationer att stå på egna ben. I synnerhet problematisk framträder denna civilsamhällespolitik då inga andra generella stöd har utvecklats vid dess sida. Om Sveriges frivilligorganisationer ska kunna fortsätta vara en central och stark part till stat och kommun behöver vi se en tydlig omläggning i nuvarande prioriteringar.