"Att montera ner civilsamhället är att avpersonifiera individen och göra henne till en statsklient vars enda plikt är att betala skatt.", skriver debattören i tidningen Östgötacorrespondenten och replikerar till Fredrik Virtanen som i en ledarkrönika i Aftonbladet beskriver en fara med avdragsrätt på gåvor.
Virtanen skriver att hans futtiga gåva till personen som tigger eller till välgörenhetsorganisationen äcklar honom. Han menar att den inte hjälper i längden och skriver:
”Den är en nödlösning. Nedmonteringen av folkhemmet och välfärdsstaten har fått givna konsekvenser. Någon måste göra jobbet, någon måste betala med sin plånbok eller sin tid.”
Han menar vidare att en växande välgörenhet symboliserar en förskjutning från det allmänna civilsamhället. ”Förskjutningen från det allmänna till civilsamhället har accelererat de senaste åren. Den växande välgörenheten symboliserar paradigmskiftet otäckt väl.”
Men Sverige behöver ett starkt civilsamhälle, inte ett svagare, skriver Maria Björk Hummelgren i en replik på Östgötacorrespondentens debattsida. Hon påpekar: ”Det är snarare Virtanen som är ute på en farlig väg, när han degraderar civilsamhället som en godtycklig och orättvis tillvaro som existerar på bekostnad av det offentliga.”
Läs debattartikeln i Östgötacorrespondenten
Läs Fredrik Virtanens ledarkrönika i Aftonbladet
FORUM KOMMENTERAR
Är förekomsten av ett civilsamhälle, och speciellt då den organiserade delen av det, ett tecken på en stat eller en marknad som har misslyckats? Eller är det ett tecken på en naturlig drift hos människan av att skapa sammanhang som är större än hen själv där det finns utrymme att skapa mening, lust och empati? Forum menar att det är det senare. Denna syn på människa och samhälle har konsekvenser. Den betyder att samhället ska byggas så att civilsamhällets organisationer är en naturlig och konstant del av samhället. Det betyder att civilsamhällets organisationer aldrig kan ses som något som kan beskattas bort eller göras onödigt utifrån en perfekt fungerande marknad.
Med detta sagt kan vi fokusera på den person som med sin utsträckta hand ber om pengar för sin överlevnad eller insamlaren med sin utsträckta bössa. Både den som tigger och insamlaren ber oss som medborgare och medmänniska om stöd. Båda ger oss kanske dåligt samvete? Båda kanske känns som tecken på ett samhälle som inte är som det borde vara? När människor behöver tigga är det enkelt att säga att hen är ett tecken på något som har gått fel både i samhället i stort och på det individuella planet. Ingen borde behöva tigga. Alla borde ha chansen att skapa sin egen utkomst eller få rättighetsbaserat stöd för att arbetsförmågan är begränsad eller obefintlig. Men så idealt har vi aldrig lyckats skapa vårt samhälle. Många av oss engagerar oss just för att driva samhället åt det hållet, även om vi då gör sällskap med Sisyfos. Och i det delar Forum Virtanens patos om att samhället bör vara gjort så att vi solidariskt, det vill säga via skatterna, finansierar ett system där människors grundläggande behov täcks.
Men hur är det nu med insamlaren? Är hen ett tecken på ett samhälle som har gått fel? Inte nödvändigtvis. Men kan vara, förstås. Det beror på hur välståndet i samhället ser ut och hur det är fördelat. Det beror på hur samhället värderar mänskliga rättigheter. Det beror också på vad som görs med de insamlade pengarna. Tänker en organisation på sig själv som den gode hjälparen som från en upphöjd position hjälper den fattige? Eller tänker organisationen på sig själv som ett uttryck för att vem som helst kan behöva andras stöd och att varje människa har inneboende krafter som kan frigöras med rätt stöd? Det första synsättet skulle kunna beskrivas som välgörenhet och det andra som humanitet. På samma sätt som privata företag kan vara olika till sin konstruktion, hur de bryr sig om mänskliga rättigheter (löner , arbetsförhållanden, miljö och så vidare), kan civilsamhällets organisationer vara det. Då handlar det mer om att stödja de företag och organisationer som på olika sätt visar att de tar ansvar och vill utvecklas. Det är därför Forum arbetar för att stärka civilsamhället och dess organisering. Vi tror på det starka civilsamhället och ser varje dag tecken på organisationer som tar ansvar. Ett starkt civilsamhälle är som sagt ett tecken på att människan skapar sammanhang som är större än hen själv.