Forum kommenterar den senaste Befolkningsstudien från Ersta Sköndal Högskola.
Det ideella (organiserade) engagemanget är stabilt högt i Sverige. Fler än varannan svensk engagerar sig ideellt. Det visar den femte Befolkningsstudien från Ersta Sköndal Högskola som släpptes i förra veckan. Undersökningen visar dessutom på några intressanta trender; betydligt fler bedriver sitt ideella engagemang inom socialt inriktade organisationer. Var femte ideellt engagerad är det inom sociala eller religiösa organisationer, jämfört med 15 procent 2009. Dessutom ökar ideella insatser i form av direkt hjälparbete kraftigt.
Vi är inte så förvånade att det ideella engagemanget inom den sociala rörelsen är fortsatt starkt. Våra medlemsorganisationer vittnar om ett ökat behov av ideella krafter där det offentliga åtagandet inte räcker till, som exempelvis engagemanget för utsatta EU-migranter eller det ökande asylmottagandet. Vi är också övertygade om att det handlar om att människor i vårt samhälle ser detta sociala behov och därför vill göra något konkret. Men det handlar också om att organisationerna mer framgångsrikt nu än tidigare söker människor till relevanta och konkreta uppgifter.
Men om Sverige ska kunna möta stora samhällsutmaningar som integration eller ett ökat behov hos utsatta EU-migranter behövs bättre och bredare förutsättningar för civilsamhället. I regeringens vårbudget kunde vi se hur pengar har avsatts för att stötta civilsamhället att agera i integrationsinsatser, både idrotten och folkbildningen har fått anslag för detta, något vi tycker är mycket bra. Men stödet måste vara bredare och täcka även sociala organisationer i stort. I dag tar många av våra medlemmar, som Individuell Människohjälp, Svenska Röda Korset, Svenska Kyrkan, ett jätteansvar.
Betydelsen av idéburna organisationer men också en otydlighet i roller mellan det offentliga och det idéburna visas också i Socialchefsrapporten från 2012 som fackförbundet Vision tar fram. ”Nio av tio anser att socialtjänsten på något sätt kommer att vara beroende av den frivilliga sektorn. Andelen har ökat stadigt under de senaste tre åren som Vision ställt frågor om den frivilliga sektorns betydelse. Men få, endast en av tio, har etablerat ett tillfredställande sätt att samarbeta på.”, sammanfattas socialchefernas svar i rapporten.
Bilden från både Befolkningsstudien och Socialchefsrapporten stämmer även överens med den verklighet som våra kontakter inom idéburna organisationer och kommuner beskriver. Vi har just nu ett stort och växande ideellt engagemang inom det sociala området men vi har inte ett fungerande samarbete mellan samhällets olika delar för att kunna rikta insatserna mot maximal nytta. Det finns alltså en tydlig potential att göra mer positiv skillnad i människors liv, om statliga myndigheter, regioner, kommuner och idéburna organisationer klarar att skapa den dialog som behövs, om vi klarar att se varandras olikheter främst som styrkor inte som hinder.
Det finns också exempel på regioner, som Skåne, där man som idéburen och offentlig verkligen börjat att hitta varandra. Genom en överenskommelse mellan Region Skåne och de idéburna organisationerna har aktörerna börjat jobba med konkret utveckling av olika slag. Det finns fortfarande mycket att göra men vägen mot att se varandra som medaktörer, att se möjligheterna hos det offentliga och det idéburna, är anträdd. Det betyder inte att det saknas en samhällskritik från organisationerna. Den finns där i högsta grad, vilket den alltid ska göra. Det är en del av civilsamhällets roll. Överenskommelsen pekar i stället på värdet av en fri och öppen debatt där organisationerna har viktig kunskap som behöver höras.
Det är också viktigt att komma ihåg att ett starkt ideellt engagemang inte är i polemik mot en stark välfärdsstat. Tvärtom är den starka välfärdsstaten en förutsättning för vår typ av engagemang, vilket bland annat forskningssammanställningen Ideella insatser för och av äldre skriven av forskarna Magnus Jegermalm och Gerdt Sundström, visar.
Men Befolkningsstudierna visar också på en växande oro för att det frivilliga arbetet kan få fel sorts ansvar. Ett för tungt ansvar. Den samverkan som byggs upp, både nationellt, regionalt och lokalt måste kunna hantera denna oro. Men då måste fler politiker vissa mod att använda metoder som Idéburet offentligt partnerskap, i stället för upphandling, när ny verksamhet byggs upp för att möta de nuvarande samhällsutmaningarna. Regeringen måste tydligare visa på hur man vill stödja socialt inriktade organisationer. Det räcker inte att bara säga att civilsamhället nu ska ta en större roll inom integration. Vi är oroade över att regeringens budget ännu en gång inte innehåller några medel för att stötta den idéburna sektorn med social inriktning som helhet. Vem ska betala för sektorns volontärförmedling, jobbförmedling och utbildningsinstitut?, undrar vi. Och när gåvoavdraget tas bort ställer vi oss frågande om vilka medel som ska ersätta detta? Statsbidraget till sociala organisationer har legat på samma nivå under tio års tid nu.
Ska vi tillsammans kunna möta de framtida samhällsutmaningarna vill vi se stabila förutsättningar för det svenska civilsamhället.