Avhandling om BRIS

16 april 2012
En avhandling kritiserar BRIS och säger att organisationens kunskaper bygger på mikrobilder av barns vardag. BRIS generalsekreterare kommenterar avhandlingen och dess relevans för organisationen.

Avhandlingen: Bris kunskap fås från nyckelhålsbilder av barns vardag
Forskaren anser också att bilderna inte stämmer – de ger eländesbeskrivningar som inte stämmer med flertalets upplevelser.

BRIS kommenterar
”Problembilder av barn” – kommentarer från BRIS

Forskarrapporten ”Problembilder av barn. Representationer, föreställningar och strategier i BRIS stödtelefon 1996-98” bygger på intervjuer med enskilda jourare och medarbetare som gjordes för 14-16 år sedan. Intervjuerna var en del av ett internt utvecklingsarbete som påbörjades år 1996 och BRIS verksamhet har utvecklats sedan dess. Bland annat har dokumentations- och statistikhantering utvecklats, samt utbildningsförfarande och rekryteringsrutiner och nya kanaler tillkommit (BRIS-mejlen och BRIS-chatten samt Diskussionsforum på BRIS.se).

Vi kan också se att BRIS verkligen hjälper! Under våren och sommaren 2011 utvärderades BRIS internetbaserade kontakter med barn och unga och majoriteten av de barn som valt att delta sa att de mådde bättre efter kontakten med BRIS, även tio dagar efter att kontakten ägt rum. De gav BRIS betyget 7 i medeltal av 9 möjliga.

Vad gäller BRIS externa kommunikation så har organisationen alltid varit tydligt med att vi kommunicerar erfarenheter från de barn som valt att kontakta oss och att det inte är ett tvärsnitt över hur barn i Sverige har det. Men de här barnen har frivilligt sökt hjälp och hade, och har, ett stort behov av anonymt stöd från en vuxen. Och det är deras behov vi för fram i vår externa kommunikation och i vårt opinionsbildande arbete.

Under år 1996 till 1998 låg kontakterna i medeltal på ungefär 12 000 per år. Idag bygger vår kommunikation på över 20 000 kontakter per år, varav ungefär hälften består av mejl och chattar. I mejlen och chattarna beskriver barnen ofta mycket utförligt om hur deras situation ser ut och vad de vill ha hjälp med.

Ett telefonsamtal i BRIS 116 111 kan vara allt ifrån några minuter till över en timme. Även de korta samtalen är ett förtroende från barnens sida och ger uttryck för behov av stöd och hjälp. Så ett ”nyckelhålskik” kan betyda väldigt mycket för ett barn som aldrig tidigare har berättat om hur det har det och ur ett barnperspektiv kan ”nyckelhålskiket” vara början till en stor förändring.

BRIS kommunikation bygger dock aldrig på enskilda samtal, utan från analyser av stora mängder kontakter med oss; samtalsbeskrivningar från BRIS 116 111, mejl och chattar. De behov som vi för fram externt har framförts av ett stort antal barn och unga.

BRIS utvecklar sin verksamhet utifrån barnens behov och utifrån de sätt de vill kommunicera med oss. I det ingår att kontinuerligt diskutera hur BRIS stödverksamhet ska se ut i framtiden och hur vi bäst ska möta barnens behov och vilka behov som BRIS ska föra fram till politiker och beslutsfattare.

BRIS verksamhet kan alltid utvecklas både vad gäller stödverksamheten och vårt opinionsdrivande arbete! Det har varit intressant att läsa avhandlingen och se en bild av en mångfacetterad verksamhet. BRIS verksamhet har utvecklats utifrån de kontakter barn och unga har med oss: vad de vill ha av BRIS och hur de vill kommunicera med oss, och deras behov och röster kommer fortsätta vara grunden för BRIS utvecklingsarbete.

Kattis Ahlström
Generalsekreterare, BRIS