Från och med årsskiftet utökas avdragsrätten för gåvor till ideella föreningar. Det föreslår regeringen i dag, enligt tidningen Dagen.
Nu föreslår regeringen att utöka avdragsrätten för gåvor till ideella föreningar, stiftelser eller registrerade trossamfund som arbetar med främjande social verksamhet. Till skillnad från den tidigare formuleringen där endast avdrag på gåvor till organisationer som har som ändamål att ”bedriva hjälpverksamhet bland behövande …” kunde göras.
Förslaget innebär även att skattereglerna för stiftelser ska jämställas med dem som gäller för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Stiftelser kan då exempelvis dela ut anslag även till en religiös verksamhet utan att drabbas av beskattning.
Enligt Göran Hägglund är förslaget även en principiell fråga:
– Under decennier har det offentliga i Sverige likställts med samhället. Jag vill vidga samhället till att även omfatta familjer, föreningar, kyrkor med mera. Det som brukar kallas det civila samhället är en omistlig del av vårt land och den här förändringen innebär ytterligare en liten pusselbit för att förändra samhället, säger han till tidningen Dagen.
Den nya definitionen för skatteavdrag täcker dock fortfarande inte alla ändamål.
Therése Engström, insamlingschef på Svenska Röda Korset och Maria Ros Jernberg, generalsekreterare för Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII) säger till Dagen att de tycker att förslaget är ett steg i rätt riktning men att de önskar att även organisationer som jobbar med miljöfrågor och mänskliga rättigheter borde få bli godkända som gåvomottagare.
FORUM KOMMENTERAR
Forum instämmer i det som FRII och Svenska Röda Korset noterar, det vill säga att det är viktigt att också arbetet med exempelvis miljöfrågor och mänskliga rättighetsfrågor inkluderas i det som godkänns som avdragsgiltig verksamhet. Mer generellt är frågan dock om staten, på den här typen av grunder, ska godkänna eller förkasta vilka verksamheter som ska vara avdragsgilla? Konsekvensen blir att det är staten som avgör vilka verksamheter som de idéburna organisationerna ska ägna sig åt. Självklart behövs en begränsning som bygger på att en organisation ska arbeta enligt de grundvärderingar som finns i grundlag och konventioner om mänskliga fri och rättigheter (exempelvis att inte vara rasistisk eller främlingsfientlig), för att få stöd. Men utöver det finns risken att staten styr mer än vad som är bra, i sin ambition att stödja organisationerna.
En parallell man kan göra i denna diskussion är det arbete som Forum lagt ner på att anpassa den ursprungligen amerikanska praxis som styr hur vi får förmedla företags donationer av dataprogram via vår verksamhet Techsoup. Från starten var utgångspunkten amerikansk skattelagstiftning, vilket gjorde att exempelvis idrotten och kyrkorna var omöjliga att donera till. Nu har vi lyckats skapa utrymme så att vi kan donera även till dessa typer av organisationer. I svensk tradition är ju dessa en del av civilsamhällets organisationer. Likaså borde den svenska avdragsrätten för gåvor till idéburna organisationer vara så generell som möjligt och inte negativt särbehandla de organisationer som lägger den mesta kraften på demokrati och mänskliga rättigheter. De organisationerna gör ett oerhört viktigt arbete som är värt allt stöd!