De svenska upphandlingsreglerna leder till ojämlik konkurrens mellan ideellt och vinstdrivet. Det menar juristen Amir Daneshpip i sin masteruppsats där han har tittat på hur olika reformer kan underlätta för idéburna aktörer som bedriver verksamhet i välfärden.
Amir Daneshpip har undersökt förutsättningarna för idéburna organisationer i upphandling. Foto: Gärde Wesslau Advokatbyrå
I dag är det svårt för idéburna aktörer att konkurrera med privata näringslivsaktörer i upphandling av välfärdstjänster. Det uppstår en ojämlik konkurrenssituation. Det menar den nyutexaminerade juristen Amir Daneshpip i sin masteruppsats Idéburna organisationer och LOU.
– Lagen om offentlig upphandling (LOU) är problematisk för idéburna aktörer, upphandlingsförfarandet är utformat för att rikta in sig mot den privata sektorn som är mer kapitalstarka, och således mer riskbenägna än aktörer i den ideella sektorn. Det finns en skillnad i resurstillgång och de ideella aktörerna konkurrerar inte med samma kapacitet i form av ekonomiska och personalresurser, det gör upphandlingen till en ojämlik konkurrenssituation säger Amir Daneshpip.
– Detta är en vit fläck i svensk rätt.
Amir har nyligen presenterat sitt examensarbete vid Uppsala universitet. I uppsatsen framkommer att det finns ett outnyttjat utrymme att utöka idéburna aktörers möjligheter att konkurrera i offentlig upphandling. Amir är biträdande jurist, och när jag intervjuar honom sitter han på sitt arbete på en advokatbyrå i Göteborg.
Det är ingen tillfällighet att Amir valde att fördjupa sig i förutsättningarna för den ideella sektorn. Han har själv en lång bakgrund inom den ideella sektorn, bland annat som internationell sekreterare och förbundssekreterare i Unga örnar. Valet av juridikstudierna är också resultatet av ett starkt samhällsengagemang, han säger att han ville läsa juridik för att kunna se samhället ur ett annat perspektiv.
I sin uppsats kommer Amir också fram till att det finns ett utrymme i EUs rättsliga ramverk att ta särskild hänsyn till idéburna organisationer i upphandlingsförfaranden. Bland annat har beaktande om ”kulturell hänsyn” skrivits in för att lämna utrymme för kulturella skillnader mellan medlemsstaterna, något som kan vara av särskild vikt för tjänster i välfärdssektorn. Den fria marknaden anses inte heller ha ett gränsöverskridande intresse för kontrakt under 750 000 euro, det innebär att medlemsstaterna själva kan utforma regelverket för upphandling under 750 000 euro.
Som ett svar på den ekonomiska krisen antog medlemsstaterna 2010 också den så kallade Europa 2020-strategin för ekonomiskt hållbar tillväxt. Strategin innebär att medlemsländerna ska verka för långsiktig ekonomisk och social hållbarhet. Sverige har dock inte, i den så kallade Genomförandeutredningen, tillvaratagit denna möjlighet utan valt att ägna sig åt ”business as usual”, enligt Amir.
– Sverige har gått längre än vad som kan vara nödvändigt och ”överimplementerat” EU-direktiven när det kommer till upphandling av sociala tjänster på den allmänna marknaden. Ofta brukar det hänvisas till att det är EU-rätten som sätter käppar i hjulet, men i det här fallet är det snarare den nationella nivån som gör det. I just det här dramat är det inte EU som är boven, säger Amir.
När Amir Daneshpip blickar framåt tror han att de ideella organisationernas konkurrensmöjligheter kan öka, men det hänger på om det finns modiga politiker inom kommun och landsting som vågar använda sig av det utrymme som finns. Samverkansmodellen Idéburet offentligt partnerskap – IOP, som är framtagen av Forum som alternativ till upphandling, är ett exempel på hur detta utrymme kan användas. Det finns även möjlighet att på regeringsnivå se över den nuvarande lagstiftningen och välja att utnyttja det nationella handlingsutrymme som ges av EU, menar Amir.
Läs mer om Idéburet offentligt partnerskap
Text: Susanna Edström