Situationen för de unga ensamkommande afghaner som befinner sig i Sverige är mycket svår. Runt om i landet larmar frivilligorganisationer om hemlöshet, missbruk och utsatthet för kriminalitet. På samma gång höjer nu allt fler rösten mot utvisningarna till Afghanistan.
Unga ensamkommande i Sverige möter en hård verklighet. Kritiska röster understryker hur de långa väntetiderna hos Migrationsverket innebär anspänning och psykisk ohälsa. Minst 13 självmord har dokumenterats hos gruppen under 2017 och ungdomarnas situation har länge varit kännbar för tjänstemän, volontärer, lärare, gode män, och skolkamrater. En utveckling som riskerar få konsekvenser för de drabbades tilltro till svenska myndigheter och politiker.
Hemlöshet, utnyttjanden på arbetsmarknaden och prostitution
Även de ensamkommande som i och med den nya gymnasielagen fått tillfälligt uppehållstillstånd möter stora svårigheter. Hemlösheten är utbredd och runt om i landet har det rapporterats om ensamkommande som utnyttjas svart på arbetsmarknaden. Enligt Ekot har individer i flera fall tvingats arbeta under slavliknande förhållanden och hårda arbetsvillkor med långa dagar, låg lön, uteblivna raster, avsaknad av mat och dryck eller till och med utebliven lön. En bild som delas såväl av frivilligorganisationer som polisen (Ekot, 2019-01-09). Enligt uppgifter från bland andra Ensamkommandes Förbund och Röda Korset är flera unga också så desperata efter boende att de tvingas sälja sex (SVT, 2018-12-10).
Utvecklingen, som kan ses som ett resultat av en förändrad migrationslagsstiftning där grupper hamnat mellan stolarna och faller utanför det offentligas ansvar, har även fått stora konsekvenser för civilsamhället. Frivilligorganisationer axlar ett enormt ansvar lokalt och de medel som regeringen tidigare skjutit till (120 miljoner kronor årligen) i syfte att möta behovet av boenden har inte räckt till. Flera volontärer vittnar om svårigheterna (Dala-demokraten, 2019-01-19; Närikes Allehanda, 2019-01-06).
Utvisningarna en skam för Sverige
I en debattartikel i Svenska Dagbladet (SvD, 2019-01-07) skriver 504 frivilliga, förtroendevalda och tjänstemän om utvisningarna till Afghanistan, som de menar är ett utryck för en rättsosäker och allvarlig skam för Sverige. I artikel refererar författarna till Deklarationen om mänskliga rättigheter som ligger till grund för FN:s flyktingkonvention och menar att säkerhetsläget i Afghanistan nu är så pass allvarligt att hela gruppen unga afghaner som befinner sig i Sverige borde få stanna.
Som exempel nämns EU-organet EASO, som december 2017 angav att rättsskyddet i Afghanistan har så stora brister att ingen kan hänvisas till den afghanska staten för myndighetsskydd, och att UNHCR i augusti 2018 deklarerade att Kabul inte är tillräckligt säkert för internflyktingar. Anmärkningsvärt nog, poängterar artikelförfattarna, vidhöll Migrationsverket en månad senare i en rättslig kommentar att Kabul är ett relevant och rimligt internt flyktalternativ.
I en annan debattartikel skriver f.d. diplomaten och ministern Pierre Shori m.fl. att utvisningarna till Afghanistan måste upphöra och riktar sig till riksdagspartierna (Aftonbladet, 2019-01-11). Med hänvisning till Svenska Afghankommitténs (SAK) och Internationella Rödakorskommittén (ICRC) bedömningar av säkerhetsläget frågar man efter den politiska viljan. Enligt debattörerna måste och kan vi göra mer, men att det ligger utanför det mandat som Migrationsverket eller Sveriges domstolar har. En amnesti eller en frysning av deportationerna kräver nya beslut i Sveriges riksdag (Aftonbladet, 2019-01-11).
Länkar
https://www.svd.se/sverige-har-skapat-ett-oacceptabelt-lidande
https://www.fplus.se/ensamkommande-arbetar-under-slavlika-forhallanden/a/21aVma
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/p6aQaG/stoppa-utvisningarna-till-krigets-afghanistan
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/saljer-sex-i-utbyte-mot-boende