I målet mellan Alingsås kommun och Konkurrensverket har nu kommunen överklagat Kammarrättens domslut till Högsta förvaltningsdomstolen, med huvudargumentet att det råder oklarhet om hur det avgörs vad som är icke-ekonomiska tjänster i Sverige. Detta är viktigt för både offentliga och idéburna organisationer som vill samverka för att lösa samhällsutmaningar.
I överklagandet skriver kommunen: ”Det finns i många av landets kommuner en stark politisk vilja att vårda och utveckla samverkan med idéburen sektor, bl.a. genom IOP-avtal av olika slag. Det vore därför av stor betydelse för en mycket stor krets upphandlande myndigheter om Högsta förvaltningsdomstolen förtydligar innebörden och betydelsen av icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse ur ett upphandlingsjuridiskt perspektiv.” Vi på Forum kan lägga till att det finns en mycket stor krets idéburna organisationer runt om i landet som också ser en stor betydelse i denna fråga.
Europeiska unionen skapar en inre marknad för varor, tjänster, kapital och arbete där konkurrens ska kunna råda mellan aktörer från alla medlemsländer. De tjänster som finns på inre marknaden kallas ”ekonomiska tjänster” och när en offentlig aktör ska köpa sådana ska direktiven om upphandling och medlemslandets lagar om upphandling användas. De tjänster som inte anses finnas på den inre marknaden kallas ”icke-ekonomiska” och för dem gäller inte upphandlingsdirektiven och heller inte de nationella lagarna om upphandling.
Ett sätt att avgöra vad som är en ekonomisk tjänst är hur stort belopp köpet handlar om. Ifall det underskrider ca 2 miljoner kr så anses det vara icke ekonomisk tjänst. Betyder det i så fall att alla tjänster som överstiger 2 miljoner kr är ekonomiska tjänster? Ja, hävdar Konkurrensverket och Förvaltnings och Kammarrätterna i Göteborg, i alla fall om det finns en marknad på den ort det handlar om, där företag/organisationer är intresserade av att sälja sådana tjänster. Nej, hävdar Alingsås kommun, med stöd av ett antal utslag i olika domstolar, bland annat EU-domstolen. Istället är det förhållandet att en tjänst är av välfärdskaraktär och är finansierad av skattemedel som avgör om den ska ses som ekonomisk eller icke-ekonomisk.
Kommunen har begärt att de två lägre domstolarna ska begära ett sk förhandsavgörande från EU-domstolen men de har inte gjort det för att de anser att det inte behövs, utan istället fattat beslut om domar själva. I det överklagande som kommunen nu lämnat till Högsta förvaltningsdomstolen skriver de: ”Hur EU-domstolen skulle besvara målets prejudikatfråga […] är inte så uppenbart att det inte finns utrymme för något rimligt tvivel”. Liknande inställning har Sveriges kommuner och landsting redovisat i ett pressmeddelande.
Forum, och många idéburna organisationer i Sverige, hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen begär ett förhandsavgörande från EU-domstolen, så att rättsläget kan klargöras och att vi kan få tydlighet kring hur vi kan samverka med offentliga aktörer för att förebygga och lösa samhällsutmaningar av olika slag!”