Att ge stöd till ensamkommande ungdomar som blir 18 år har aktualiserats på flera håll i landet. Forum lyfter exempel på vad ideella organisationer gör och applåderar engagemanget. Samtidigt är det viktigt att det offentliga tar sitt ansvar och inte lämnar över arbetsuppgifter till den idéburna sektorn till ingen eller låg ersättning.
Flera organisationer rapporterar just nu att de går in och ger stöd till ensamkommande som fyllt 18 år eftersom det offentliga omtolkar sitt ansvar. Dessa ungdomar innefattas inte av Socialtjänstlagen när de fyllt 18 år, utan förväntas åka till Migrationsverkets anläggningsboenden i norra Sverige i väntan på beslut. Men eftersom flera går i skolan vill de inte lämna den trygghet de har. Regeringen har i höst avsatt 195 miljoner för att stödja kommuner att erbjuda boenden för de ungdomar som går i skola. I Stockholm och Göteborg har kommunerna valt att satsa dessa pengar (en bråkdel av de kostnader staten avsätter för anläggningsboenden) på civilsamhällets organisationer, för att de ska hjälpa till att lösa den akuta situationen.
· I Stockholm väljer politiken att ingå ett samarbete med Stockholms Stadsmission som ska organisera 450 fadderfamiljer. Familjerna engagerar sig ideellt för erbjuda ungdomarna boende. Ytterligare sex miljoner kommer att gå till civilsamhället för att erbjuda psykosocialt stöd. Läs mer här.
· I Göteborg väljer staden att fördela en femtedel av de statliga pengarna till organisationerna. De övriga 4/5-delarna sätts på vänt tills man vet mer. Något som irriterar en del organisationer Läs mer här.
FORUM KOMMENTERAR
Att civilsamhällets organisationer blir involverade i att hitta lösningar på de utmaningar som samhället ställs inför är mycket positivt. För många organisationer stämmer det också väl med övertygelsen att vi kan vara snabbfotade och kreativa i att möta utmaningar.
Samtidigt är det viktigt att det offentliga tar sitt ansvar och inte lämnar över arbetsuppgifter till den idéburna sektorn till ingen eller låg ersättning. Vi organisationer behöver också tänka efter och balansera vad vi väljer att göra, med de eventuella risker som kan uppstå. När civilsamhället går in och gör uppgifter som traditionellt varit det offentligas uppdrag, till mycket lägre kostnader, så finns det risk att vi därmed underlättar att en människas rätt till stöd blir mindre – det vill säga att vi bidrar till att montera ned den gemensamma välfärden.
Frågan är ständigt aktuell och svår att hantera för många organisationer. Att organisationernas grundläggande uppdrag ofta är att finnas till för den utsatta människan gör att man inte bara kan ha en principiell hållning. Stockholms Stadsmissions analys att det handlar om ett systemfel är riktig. Forum är övertygad om att frågan kommer att bli aktuell på många fler ställen än Stockholm och Göteborg.