I förra veckan presenterade regeringen och Vänsterpartiet sitt förslag till vinstbegränsning i välfärden som även innefattar idén om undantag för idéburna. Vi uppskattar delar av förslaget men tror inte att förslaget ger idéburna full möjlighet att bidra till samhällsförändring, skriver Forum i en kommentar.
Med förslaget har nu regeringen dock tagit ett steg vidare jämfört med Välfärdsutredningen, nämligen att föreslå att idéburna aktörer inte ska omfattas av samma krav som andra privata aktörer, vid själva tillståndsprövningen. Och regeringen säger att de därför ska återkomma med en ”justering av den föreslagna regleringen”. Det innebär bland annat att det måste tas fram en metod för att skarpt skilja ut vilka juridiska personer som definieras som idéburna och vilka inte.
Med förslaget har nu regeringen dock tagit ett steg vidare jämfört med Välfärdsutredningen, nämligen att föreslå att idéburna aktörer inte ska omfattas av samma krav som andra privata aktörer, vid själva tillståndsprövningen.
Och regeringen säger att de därför ska återkomma med en ”justering av den föreslagna regleringen”. Det innebär bland annat att det måste tas fram en metod för att skarpt skilja ut vilka juridiska personer som är idéburna och vilka som inte är det. En sådan metod är också bra även för andra riksdagsbeslut angående särskilda förutsättningar för idéburna organisationer.
Vår mest centrala kritik handlar om att både Välfärdsutredningens och regeringens förslag inte ger idéburna möjlighet att växa fullt ut.
Upphandling, innebär, trots förenklingar som nu regeringen föreslår, så mycket regler, komplexa processer och fokusering på pris att utrymmet för att på allvar försöka hitta lösningar på olika sociala problemställningar är för liten. Det skulle troligen betyda ganska mycket för en avgränsad grupp idéburna organisationer som redan i dag är inne i anbudsgivning, men väsentligt mindre för de många organisationer som har bra idéer men inte den juridiska kompetensen att delta i upphandlingar.
Det som i stället behövs är öppna kreativa processer. Svenska idéburna organisationer vill vara samhällsförändrande, vi vill bidra till utveckling. Vi är sällan intresserade av att bli underleverantörer till det offentliga.
Just nu finns det därför ett växande intresse för Idéburet offentligt partnerskap (IOP), det vill säga den samverkansmodell mellan det offentliga och det idéburna som Forum tog fram 2010. Trots den osäkerhet som nuvarande lagstiftning skapar gällande partnerskap, som varken Välfärdsutredningens eller regeringens förslag nu nämnvärt minskar. Framför allt ser vi större och större mod hos den kommunala världen att pröva IOP som modell med en eller flera idéburna organisationer. Men eftersom osäkerheten är stor vågar kommunerna oftast inte satsa så mycket pengar i dessa partnerskap. De blir därför ofta underfinansierade lösningar.
Därför är vår sammantagna bedömning att regeringens och Vänsterpartiets förslag nu inte ger den idéburna sektorn potential att utvecklas. Den situation vi har i dag där idéburna aktörer bara utgör några få procent av den sammanlagda välfärdsproduktionen kommer därför troligen att bestå.
Göran Pettersson
Generalsekreterare, Forum – idéburna organisationer med social inriktning
FAKTA
Idéburna aktörers roll i välfärden
Idéburna organisationer utgör bara cirka tre procent av den totala skattefinansierade välfärden i Sverige, till skillnad från våra nordiska grannar som ligger kring tio procent och väsentligt mer än så i ytterligare andra länder. Detta betraktar den svenska regeringen, och såvitt vi förstår också övriga partier i riksdagen, som ett problem. Här bedöms finnas en potential för att kunna motsvara behov inom den skattefinansierade välfärden på det sociala området.
Famna, som representerar en del av de idéburna organisationer som arbetar med uppdragsfinansierad verksamhet inom vård och omsorg, är mycket tydliga med att de anser att Sverige åtminstone borde nå till den nordiska nivån och helst en bit högre.
Forum som representerar en bredare blandning av organisationer, där en del har uppdragsfinansierad verksamhet och andra inte, anser att tillväxten av idéburna aktörer inte är ett mål i sig men att vi håller med om att det finns en potential för att lösa problem och till att stimulera samhällsförändring om idéburna organisationer ges bättre förutsättningar.
Hur försöker man förändra detta?
Under senare år har olika regeringar gett utredningar om upphandling i uppdrag att undersöka olika möjligheter att ändra på detta. Det har då funnits några olika spår;
- Att undersöka om det finns förutsättningar för att tydligare än hittills öppna upp för Idéburet offentligt partnerskap
- Att undersöka om det finns möjlighet att ta sociala hänsyn i upphandling
- Att undersöka om det finns möjlighet att avreglera upphandling av sociala tjänster som ligger under tröskelvärdet 750 000 Euro
- Att undersöka om det finns möjlighet att reservera upphandlingar till idéburna organisationer
Och nu i och med Välfärdsutredningen som leddes av Ilmar Reepalu, har ytterligare ett spår tillkommit, nämligen att genom tillståndsplikt för skattefinansierade välfärdstjänster, säkerställa att de vinster som tas ut inte betyder att kvalitén sänks i verksamheter, och att idéburna organisationer ska undantas från dessa förslag.
Det nu aktuella förslaget
De förslag som läggs av regeringen och Vänsterpartiet som en följd av Välfärdsutredningen anknyter till alla spåren ovan. Men det är nästan enbart förslaget om begränsning av vinsterna som debatteras och beskrivs i media. Och just nu går de politiska partierna i riksdagen in i en kraftfull låsning när det gäller hela den proposition som regeringen ska lägga för att förslaget om vinstbegränsning är så kontroversiellt. Positionerna är fastlåsta när de utgår från de förslag som lagts av Välfärdsutredningen. Och det inkluderar, sannolikt, alla de olika förslag som finns i utredningen som skulle kunna ha betydelse för idéburna organisationer, tyvärr.
Forum svarade på remissen till Välfärdsutredningens förslag att vi inte ansåg att den metod som föreslogs för vinstbegränsningen var en framkomlig väg, men att vi ansåg att de förslag som handlade om att skapa förutsättningar för idéburna organisationer att växa i det konkreta välfärdsarbetet, hade sina fördelar men inte skulle lösa det allmänna problemet.