I förra veckan presenterades Spelutredningen. Forum har följt frågan med anledning av lotteriernas stora betydelse för det svenska civilsamhällets fria finansiering, och ser positivt på att ideella organisationer får fortsatt ensamrätt på lotterier. Men att som i förslagen skilja på digitalt och fysiskt bingospel håller civilsamhällets initiativförmåga tillbaka.
Förra veckan presenterade utredaren Håkan Hallstedt sitt förslag om hur den svenska spelmarknaden ska se ut i framtiden. Utredningen har haft i uppdrag att titta på allt spel, inklusive odds, lotterier, bingo, trav med mera, och har som syfte att ge förslag på en marknad med högt konsumentskydd, hög säkerhet i spelen och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden.
Forum har följt frågan med anledning av lotteriernas stora betydelse för det svenska civilsamhällets fria finansiering, och har arrangerat seminarier under bland annat Almedalsveckan för att säkra en fortsatt hög grad av egenfinansiering hos organisationer. Intäkter från lotterier bidrar varje år med 1,6 miljarder kronor till civilsamhället.
De fria medel som spelpengarna innebär har varit en starkt bidragande faktor till det svenska civilsamhällets styrka och handlingskraft. Det blev särskilt tydligt under flyktingsituationen 2015 där en rad organisationer hade organisatoriska resurser nog att ge den stora mängd människor som kom till Sverige mat och sovplats när det offentliga sviktade. Ett civilsamhälle som behövt söka projektmedel för detta hade inneburit att arbetet hamnat långt på efterkälken och riskerat att människor på flykt hade blivit helt utan mat och sovplatser. Vi ser också hur fria medel till civilsamhället spelar stor roll i vardagen, där idéburna organisationer tar stort ansvar för demokratiskolning, fritidsaktiviteter för unga och arbete med hemlösa, bland många andra områden.
Spelutredningen i korthet
Kort sammanfattat föreslår utredaren att spelmarknaden ska delas upp i tre delar. I en av dessa ska civilsamhället tillsammans med staten ha fortsatt ensamrätt att bedriva lotterier digitalt och i fysisk form. Detsamma gäller för bingospel som drivs i ideell regi, men här görs det en skillnad på fysisk bingo och onlinebingo. I utredningen föreslås nämligen att ideella föreningar skattebefrias endast för fysisk bingo men inte för onlinebingo.
I övriga delar av spelmarknaden föreslår utredaren att samma regler ska gälla för allmännyttiga organisationer som för andra spelföretag. Det innebär att både tillstånd krävs och att en spelskatt ska betalas på intäkterna, även om överskottet går till allmännyttig verksamhet. Detta är en förändring från tidigare då Sverige innan inte har haft någon spelskatt. I teorin var det innan bara stat och allmännyttiga föreningar som fick bedriva spel.
Forum kommenterar
Att allmännyttiga organisationernas klassiska lotter ska vara fortsatt skattebefriade och samtidigt hålla de stora spelbolagen borta från den dessa, oavsett om det är digitala eller tryckta lotter, är ett bra förslag i utredningen.
Det är däremot ologiskt och beklagligt att utredaren samtidigt gör skillnad på digitalt och fysiskt bingospel. Det tvingar de allmännyttiga organisationerna kvar i en på sikt avtagande bingomarknad baserad på tryckta lotter, utan reell möjlighet att distribuera sina lotter digitalt. I allmänhetens ögon finns inte uppdelningen mellan digitalt och fysiskt bingospel. Det är spelet som är det viktiga, inte om det är en tryckt bingolott eller en lott i telefonen eller på datorn. Att skilja på beskattningen baserat på distributionsform följer inte gängse spelbeteende och låser in de allmännyttiga organisationernas spel i en gammaldags lösning. För att bedriva en framgångsrik spelverksamhet krävs, oavsett aktör, möjlighet att sälja stora mängder lotter – marginalerna skapas vid större volymer. Att bara ge möjlighet till den äldre distributionsformen och därmed riskera intäkter till ideella sektorn ligger inte i linje med politikernas krav på civilsamhällets insatser i samhället.
Även förslaget att ideella organisationer ska behandlas som vilket spelföretag som helst i övriga delar av spelmarknaden begränsar vår sektor. Då ges organisationerna inte faktisk möjlighet att skapa nya produkter utanför existerande ramar. Detta är ett förslag som håller civilsamhällets initiativförmåga tillbaka. När en viktig intäktskälla görs omöjlig på grund av konkurrenssituationen mot resursstarkare kommersiella företag och förväntan om att både betala skatt och ge överskott till ideell verksamhet, samtidigt som organisationsbidragen minskar, löper civilsamhället en överhängande risk till framtida underfinansiering. I tider när staten litar på civilsamhällets hjälp i både demokratiseringsfrågor och med välfärdens tillkortakommanden ter det sig minst sagt märkligt. En spelpolitik som tar hänsyn till den ideella sektorns förutsättningar borde därför vara skattebefriad även på onlinebingo, samt ge möjligheter att utveckla nya spelformer.
Läs mer
Andra aktörers kommentarer om spelutredningen:
Riksidrottsförbundet: ”Ömsom vin, ömsom vatten i spelutredningen”
IOGT-NTO: ”Civilsamhällets framtid osäker med förslag från spelutredning”
Frivillogorganisationernas Insamlingsråd (FRII): ”Civilsamhällets framtid osäker trots bra förslag i spelutredning”
Anders Årbrandt, Novamedia: ”Nu gäller det att stå upp för spellicensförslaget i EU”